Flisan är terapihund: "Eleverna blir oftast mycket lugnare"

Randi Claussen är slöjdlärare sedan 20 år tillbaka. Med sig på jobbet har hon kollegan och hunden Flisan.  

- Jag är utbildad ART-tränare (Aggression Replacement Training, ett program som används i behandling av beteendeproblem), sitter med i trygghetsteamet och tidigare också i elevrådet. Jag arbetar aktivt kring mobbing och andra kränkande behandlingar. Har även många elevsamtal kring mående, skola och fritid, berättar Randi.

Ras, namn och ålder på hunden?

"Flisan är en äkta blandras på snart 5 år. Hon är 50% austrailen Shepard och andra halvan är border collie och golden. Jag skriver äkta, då Pappan som är Aussi, har stamtavla."

Berätta mer om hundens yrke som terapihund - hur gick utbildningen till?

"Vi har utbildat oss vid SPI, Svenska Pedagoghunds Institutet. Utbildningen tog lite drygt 1,5 år. Vi har nyss blivit licensierade, men har gjort många timmars praktik, så det känns som att vi gjort det ganska länge. I utbildningen ingår nämligen 50 timmars praktik.

Utbildningen var på distans och den innehåller 13 block med 3-5 uppgifter i varje block.

Jag fick en handledare i Falun som jag hade under hela utbildningen och skickade in mina uppgifter till. Jag hade mail eller telefonkontakt med henne, när det behövdes och hon skickade respons på mina uppgifterna. Inte förrän jag blev godkänd på en uppgift, så kom nästa. Det var väldigt bra, för då hade jag full fokus på varje uppgift."

Vilken typ av terapeutiska aktiviteter utför ni tillsammans med hunden på skolan?

"Vi är utbildade Pedagoghund Team. Vi arbetar i Orsa kommun och kommer inför nästa läsår att arbeta med elever, från alla kommunens F-9 skolor. I dagsläge så arbetar vi vid den enheten som jag arbetar.

Vi möter elever ca 4,5 tim/vecka. De elever vi möter behöver extra stöttning i olika ämnen eller ett mindre och lugnare sammanhang.

Vi arbetar med växlande uppgifter, beroende på vad klasslärare eller elevhälsoteam talar om att det finns behov av. Det kan ofta vara samtal som eleven behöver och Flisan har alltid ett eller två öron att lyssna med och ett lugnt huvud som hon lägger i deras knä."

Hur påverkar närvaron av terapihunden barnens välbefinnande och beteende?

"Eleverna älskar att träffa och arbeta tillsammans med Flisan. Hon är en sådan motivationshöjare och de frågar mig ofta, när jag går själv över skolgården om Flisan är med idag eller när de får träffa henne nästa gång.

Eleverna blir oftast mycket lugnare i hundens närvaro, för de vet att man måste vara lugnare, inte prata med så hög röst, inte skrika eller att göra häftiga rörelser när de är hos henne. De vill ju att Flisan ska må bra och då mår de bra.

De säger själva att de känner sig gladare när de går från Flisans lektion."

Kan du dela med dig av några specifika exempel på situationer där terapihunden har haft en positiv effekt på barnens upplevelse?

Efter en matematiklektion, där vi tränat bland annat 10-kompisar och vi hade gjort det på olika sätt. Vi hade haft tärningar, spelkort, rockringar och promenad. Hunden hade varit aktiv tillsammans med eleven hela tiden och när vi skulle sluta och eleven då kunde sina 10-kamrater, säger hon, - Tänk att jag var så duktig!

Vid en annan lektion där vi hade högläsning och jag senare träffar klassläraren för att lämna över hur det gått och jag berättar att det gått så bra och att läraren skulle skicka med en lite svårare bok, vid nästa tillfälle.

Hon tittar på mig och säger,

-Menar du att han läste högt hos Flisan?

-Ja, han läste jättebra!

– Tänk att det skulle till en hund, för att han skulle läsa högt, något han vägrar göra hos mig.

Finns det några utmaningar eller hinder du har stött på när du tar med terapihunden till skolan och hur har du hanterat dem?

"Det handlar så mycket om säkerhet och trygghet i skolan, så att alla barn kan känna sig trygga, även fast det finns en social tjänstehund på skolan.

Vi har gjort så att vårdnadshavare har fått reda på att det finns hund på skolan. Eleverna vet om det. Jag har satt upp skyltar på alla dörrar om att Flisan finns, att hon aldrig vistas inne i själva huvudbyggnaden och att hon aldrig springer lös.

Vi har gjort en riskbedömning, samt att vi har ett eget lektionsrum med annan ingång än genom huvudbyggnaden.

När jag arbetat med Flisan på den skolan som jag arbetar på, så är startsträckan kortare, då jag redan har en relation med alla barnen. De känner mig väl. När jag ska möta en ny elev, vid en annan skola, så behöver jag först skapa en relation, innan jag kan introducera Flisan och börja arbete."

Vilka råd skulle du ge till andra som överväger att införa terapihundar i sin verksamhet?

• Utbilda personal och hund. Det kan nog vara många ställen som någon ”tar med sin snälla hund”, men vem bär ansvaret om något skulle hända.

• Kommunicera med rektor och skolchef. Få med dem på tåget liksom.

• Det finns olika utbildare och det är viktigt att verkligen se vilken utbildning som passar verksamheten bäst.

• Det spelar ingen roll om det är inom vård, omsorg eller skola, så har jag väldigt svårt att tro att resultatet skulle bli annat är positiv. Hunden är en enorm kraft och motivator, som jag önskar att många fler får möjlighet att prova att ha i verksamheten.

• Tänka på att alltid göra en riskbedömning när något förändras i verksamheten. Fråga om all personal är bekväm med en hund, till exempel.