Ny rapport: Fler misstankar om att sällskapsdjur far illa
Under 2024 hanterade länsstyrelserna fler klagomål om bristande djurhållning av sällskapsdjur än tidigare år.
Alla djur som hålls av människan omfattas av djurskyddslagstiftningen. Ansvaret för att känna till och följa lagstiftningen gäller därmed alla som har djur, med allt från hundar och katter till kor och höns.
Djurskyddskontrollerna som myndigheter gör är till för att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna. I Djurskyddsrapporten 2024 ger Jordbruksverket en samlad bild av uppgifter från landets 21 länsstyrelser och Livsmedelsverket.
Stort antal klagomålsärenden
Under fjolåret minskade antalet planerade djurskyddskontroller på gårdar med lantbruksdjur. Det finns inga entydiga förklaringar till varför kontrollerna av lantbruksdjur minskade 2024, men flera länsstyrelser konstaterar i dialog med Jordbruksverket att det kan finnas samband med ett stort antal så kallade klagomålsärenden.
Det gäller ärenden där länsstyrelsen handlägger inkomna misstankar om att djur – ofta sällskapsdjur - far illa.
Oftast sjuka eller skadade djur som inte får vård
”Statistiken 2024 visar en ökning av antalet beslut om omhändertaganden som länsstyrelserna har gjort, och cirka 80 procent av de omedelbara omhändertagandena gäller hundar och katter. Många gånger är detta ärenden som är resurskrävande, och därmed kan det påverka länsstyrelsernas kapacitet att utföra planerade kontroller”, säger Elin Svedberg, djurskyddshandläggare, i ett pressmeddelande.
När det gäller sällskapsdjur görs majoriteten av kontrollerna till följd av att länsstyrelsen fått in ett klagomål med misstanke om att djuren far illa.
En av de vanligaste bristerna på hund och katt är att sjuka eller skadade djur inte får veterinärvård.
Källa: Jordbruksverket