Många råd till hundägare går idag ut på att öka kontrollen över sin hund. Men Anders Hallgren, nestor inom hundpsykologi, vill få oss att tänka annorlunda. I sin nya bok ger han flera tips på hur du kan öva upp din hunds förmåga till att kommunicera och ta egna initiativ.
Anders Hallgren anses vara världens första hundpsykolog och är ett välkänt namn bland hundvänner. Han har över 50 års erfarenhet av att arbeta med hundar och har skrivit över trettio böcker om hundars beteende, psykologi och inlärning. Under nästan hela sitt yrkesliv har han tagit strid mot att uppfostra hundar efter gamla militäriska metoder, istället har han varit ledande med att introducera hundträning baserad på mjuka metoder.
I sin senaste bok “Från kontroll till samarbete - Låt hunden visa vägen” visar han ett nytt sätt att se på vårt förhållande till hunden. Han förklarar det så här:
– Vi begår helt enkelt en orätt mot våra hundar när vi ökar kontrollen utan att förstå vad det innebär och vad som händer med hundens psykiska välfärd, säger han.
Istället vill Anders att vi använder naturens eget sätt och undviker alltför mycket kontroll av hundens beteende.
– Hundar som inte har bestämda regler om vad de får och inte får göra utvecklar förmåga till empati och lyhördhet. De får ökad livsglädje och bra självförtroende på köpet – precis som sina vilda förfäder, säger Anders.
Varför är det då så viktigt att bry sig om hundarnas nära släktskap med vargen? Jo, därför att de fortfarande delar gener till 99 procent med vargen. Hundarnas behov är alltså väldigt lika de som vargen har.
– Vargarna har utvecklat en förmåga till samarbete som hör till de mest effektiva i hela världen och de är till och med bättre än vi människor på det. I hundarnas DNA finns det alltså inskrivet en vilja till samarbete. säger Anders.
Det är därför vi måste vara lyhörda för hunden signaler. Hundar är inte gjorda för att bli dominerade med militärisk uppfostran utan för att samarbeta. Inte trycka ner med hårda ord, utan hellre leka. När hunden känner att den samarbetar och får gehör för sin kommunikation, känner den också glädje. Det ökar i sin tur tillströmningen av oxytocinet. Det kallas också för må bra-hormon och minskar bland annat halten av stresshormoner.
– Kommunikation ökar den emotionella och sociala bindningen mellan människa och hund. Det förbättrar självförtroendet, livsglädjen samt både den emotionella och kognitiva intelligensen, förklarar Anders.
Ett sätt att ge hunden mer egenkontroll och minska dominansen, är att öva på hundens förmåga till att ta egna initiativ .
–Här gäller det att vara uppmärksam och svara på hundens egna försök att ta kontakt eller försök att påverka dig för att få något den vill.
– Var öppen för hundens kontakttagande och försätt hunden i situationer där den kan välja, säger Anders.
Anders tipsar om att till exempel låta hunden få välja mellan olika aktiviteter. Genom att lägga ut flera övningar på golvet kan du se hur hunden prioriterar och utifrån det utveckla just den övningen.
Hans hund Macho, som inte lever längre, hade tränat upp en stor initiativförmåga och intelligens.
–Ja, ibland var han nästan smartare än jag var. Han hade till exempel full koll på tiden. Varje dag klockan 14:00 så började Macho att stirra intensivt på mig. Då var det nämligen dags för mental aktivering.
– Likadant klockan åtta på kvällen. Jag tror att det var när han hörde att Rapport slutade, som var signalen. Då kom Macho fram och stirrade på mig - dags för mental aktivering igen.
Anders avslutar med att säga:
- När din hund kommunicerar med dig vill den samarbeta. Till slut blir det nästan som att ni kan prata utan ord.
Hur kommunicerar din hund?
– En hund söker kontakt och förmedlar ett budskap främst genom blicken. Den kan stirra en längre stund och det betyder att den vill något.
– Många hundägare vet inte om den här kommunikationen och ger inget gensvar. Det kan göra att hunden slutar att prata med dig genom blicken.
Men när hunden stirrar, försök att svara genom att titta tillbaka “okey, vad vill du?” Det gäller att bekräfta hunden.
– Ju mer du bekräftar, desto mer kommer hunden att använda en uppfodrande blick något han vill något. Till slut är det nästan som ni pratar med varandra.
Anders lärde sin hund Macho att visa vad den ville genom att möta hans blick och upprepa “visa” och “visa vad du vill”. Det tog lite tid innan kommunikationen var ömsesidig, men gradvis lärde sig Macho att berätta när han ville ha tuggben, söka godisbitar eller ha mental stimulans, genom att antingen krafsa eller trycka nosen mot olika skåpdörrar i köket.
– Kontaktförsök som är tydligare än blickar är att krafsa med en tass eller putta med nosen, följt av en uppmanande blick. Ofta tror vi att den vill bli klappad och så är det ibland, eller så kan den vilja gå ut eller visa att den är hungrig. Men ibland handlar det helt enkelt om att vilja få kontakt med sin husse eller matte.
– Det här är också ett arv från vargarna. Under vandring tar de nos-mot-päls-kontakt med varandra flera gånger i timmen för att visa samhörighet och hålla ihop flocken.
En noskontakt på dig behöver alltså inte alltid betyda att hunden vill något?
– Nej, ibland är det bara för att visa att “vi två hör ihop”.
– Men är det ett upprepande krafsande eller puttande, så är det istället en signal om att “jag vill något”, säger Anders.
Man kan ofta läsa om hundar som uppmärksammar att något farligt är på gång. Flera exempel handlar om hur hundar väckt familjen vid en brand, eller som nu nyligen när “Årets bragdhund”, schäfern Otiz, tryckte nosen i mattens näsa för att larma om en ladugårdsbrand. Tack var Otiz insats räddades 130 kor till livet..
Ett annat försök att få kontakt är att gnälla, åtföljt av en uppmanade blick, berättar Anders.
– Sorgligt nog tolkas det ibland som att hunden “tjatar” och vill ha uppmärksamhet och vi beordrar den att lägga sig ner och vara tyst.
– Då stänger du av en kommunikationsväg. Det blir som en munkavle och kan medföra att hunden förlorar lite av sin egenkontroll, säger Anders.
När den gnäller är det ofta på ett lite längre avstånd, vilket gör det lättare för den att rusa före och visa vägen när du kommer fram. Den kan också gnälla utanför en stängd dörr därför att den vill komma in.
Ju mer understimulerad, eller om den är oroad eller rädd, desto starkare gnäller den. Men lyssna även på hundens svaga gnällande. Det kan bero på att den har ont och behöver hjälp.
Läs mer i Anders Hallgrens bok “Från kontroll till samarbete - Låt hunden visa vägen”, (AH Books)
