Skip nosade till sig 300 kilo narkotika: "Sprang direkt och markerade"

Ruth Baciu har alltid känt en dragning till två världar – brottsbekämpning som polis eller arbete med djur som veterinär. När hon 2006 såg en annons i tidningen Metro där Tullverket sökte aspiranter, så tog hon chansen och det skulle komma att bli ett sätt att förena hennes intressen.

Ruth arbetar som tullinspektör och har de senaste åren haft en särskild partner vid sin sida – den engelska springer spanieln Skip.

Sjuårige Skip, eller Thoras Scott enligt stamtavlan, blev en del av Ruths liv som tvååring, och tillsammans genomgick de utbildningen som krävs för att bli narkotikasökhund och hundförare.

– Han hade lite grunder och kunde markera, men annars var han helt grön, precis som jag.

Utbildningen bestod av lydnad, vapensök, väsksök, fordonsök, personsök samt sök i både små och stora lokaler. Efter att ha klarat av alla moment blev de färdigutbildade i december 2019 och kunde börja arbeta tillsammans.

Idag arbetar de varje dag ihop på Landvetters flygplats, färjeterminalerna i Göteborg, frakt- och kurirföretag och vid husrannsakningar. Just den här dagen är de på Landvetter och där är de överallt – vid bagagebanden, bland ankommande och avresande resenärer, vid tullfiltret och till och med på toaletterna.

Skips nos är ständigt aktiv, och ibland hittar han oväntade fynd, även när de bara är ute och rastar.

– Många resenärer kastar också saker i sista stund när de ser honom, så vi hittar en hel del i exempelvis papperskorgar i hallarna.

När Skip fångar upp en doft är det tydligt för Ruth.

– Jag ser direkt när han får en doft. Då försöker jag följa upp och identifiera var doften kommer ifrån. När han hittat så visar han det med en frysmarkering och ger mig en blick, berättar Ruth:

– Jag belönar honom när vi tränar, men när det är på riktigt kan man inte alltid veta vad som han har doftat till sig innan det är klart. Men han väntar på sin belöning, men han ser på mig att jag blir glad och det är också hans belöning.

Ruth berättar att det är många som brukar narkotika när de är i länder där det är lagligt, och att de hittar narkotika varje vecka, men där det oftast rör sig om mindre beslag.

Men när Skip markerar betyder det inte alltid ett beslag – ibland kan doftspår från tidigare användning sitta kvar på kläderna.

– De flesta gångerna stämmer det, men det kan också vara så att resenären kan ha klivit i det när de varit utomlands. Det var en gång när en kollega hade demonterat en väska helt, men hunden fortsatte att markera. Till slut hittades ett litet cannabisblad på ett av hjulen.

Narkotikasökhundarna är otroligt pricksäkra och specialister inom sina yrken, och Skip visar det varje dag, men framför allt när han nosade till sig ett beslag på 300 kilo narkotika.

En kollega till dem hade selekterat ut två fordon för kontroll vid färjeterminalen. Skip markerade vid lastutrymmet på det första, där mindre mängder droger hittades. Men det var vid det andra fordonet som det verkliga fyndet gjordes.

– När vi kom in i garaget så sprang Skip direkt under fordonet och markerade. Det var tydligt att det inte handlade om små mängder, säger Ruth.

Det visade sig att fordonet hade ett dolt utrymme där de hittade 183 kilo cannabishasch och 127 kilo amfetamin. Trots att lasten var sprejad med en luktmaskerande spray för att förvilla hundar, var Skip orubblig.

– Jag minns att jag tyckte att det luktade konstigt, men Skip märkte absolut ingenting.

– Det är det största beslaget han har gjort. Jag hoppas vi får vara med om något liknande igen, men det är inte varje dag man stöter på något sådant.

Beslaget, tillsammans med många andra framgångsrika insatser, bidrog till att Skip i december utsågs till “Årets narkotikasökhund” av Tullverket och Svenska Kennelklubben.

– Det känns jätteroligt. Det finns så många duktiga ekipage, så det var ändå en chock att just vi fick utmärkelsen. Det känns som ett kvitto på att vi har lyckats med vårt uppdrag. Men samtidigt måste vi fortsätta leva upp till det här, säger Ruth med ett skratt.

Under utvärderingsperioden som gällde för utmärkelsen – drygt ett år – hade Skip bidragit till beslag med en sammanlagd samhällsnytta på över 500 miljoner kronor.

– Skip och jag “jagar ihop”. Vi har båda stor jaktlust. Förut var vi inte helt synkade, men vi har verkligen blivit ett team, och jag tror att det har bidragit till att vi fick den här utmärkelsen.

När arbetsdagen är över fortsätter Ruth och Skip att umgås. Till en början var reglerna hemma mer strikta där Skip inte fick vara i sängen eller soffan. Men med tiden ändrades det och nu har han sin egen plats i soffan och sover i sängen.

– Det har bara gått bättre och bättre ju mer kärlek som han får. Ju tajtare vi har blivit, desto bättre går det på jobbet.

– Skip är den gladaste kollegan som jag känner. Vi är glada ihop och då går det bättre.

De firade utmärkelsen precis som Skip gillar bäst – med soffmys och godsaker.

– Vi firar varje dag och han får kärlek hela tiden. Men han fick också ett ben från min chef – eller vår chef, avslutar Ruth Baciu