Magnus Carlsson om livet med hunden Cooper: "Han är kung här hemma"

Först kommer Cooper, sedan kommer Magnus och hans man Mats. Den dansk-svenska gårdshunden är precis så pigg, glad och energisk som rasen ska vara, och han hoppar snabbt upp i Magnus knä, samtidigt som han håller ett öga på de andra hundarna på caféet. Snart fem-åriga Cooper kommunicerar intensivt med sin husse och checkar av minsta vink.

”Påhittig, rolig, smart och med en hel del egna små nycker”, beskriver Magnus sin hund, och frågan är given – hur lika är de?

–Haha, att han hela tiden är i gasen, det har han efter mig, säger Magnus. Det är alltid full fart framåt.

Energin känns igen från scenen. Artisten Magnus Carlsson fortsätter att fira sina 30 år i musikens tjänst (och sin 50-åriga födelsedag!) även 2025, och förlänger sin succéturne genom landet. I ”It´s my party”, som den vitsigt har döpts till, får publiken följa hans karriär från såväl Barbados som Alcazar och soloartist. Högt tempo och hög stämning med allsång utlovas såklart.

Men förutom musiken har han alltid haft ytterligare en minst lika viktigt följeslagare, hunden. Under uppväxten i Borås var Magnus omgiven av hundar i alla möjliga storlekar.

– Från tax till schäfer, förklarar han.

Så trots sin framgångsrika karriär, så kände Magnus efter ett tag att ett hem utan hundar - det är både tomt och lite tråkigt.

Svaret blev hela fyra dansk-svenska gårdshundar, en mor och tre valpar från hennes olika kullar. Fortfarande, närmare 20 år senare, är därför självklart att det är en dansk-svensk gårdshund som ivrigt kommer springande till intervjun.

– Vi funderade väl lite på andra raser, men återkom hela tiden till den dansk-svenska gårdshunden. Den har ju liksom allt.

Cooper kom till Magnus och hans man Mats precis i början av pandemin och även om det var en sorglig och deprimerande tid, så gav alla inställda spelningar en sak - gott om tid.

– Ja, vi fick otroligt mycket tid tillsammans med Cooper som valp och vi ”connectade” väldigt snabbt, säger Magnus.

Men det blev bara en hund den här gången?

– Hm, det går ju inte att komma ifrån att det är enklare med bara en hund...

– Vi ville också att Cooper skulle vara kung här hemma, flikar Mats in.

Så att Cooper skulle få vara i soffor eller sova i sängen, var en ickefråga hemma hos familjen Carlsson. –Han sov hos oss från dag ett, säger Magnus och förklarar att Cooper nog kan ha varit en mullvad i ett tidigare liv.

– Han älskar att gräva ner sig under vårt täcke.

Magnus har gått en fortsättningskurs kring hundkommunikation tillsammans med Cooper och det var väldigt givande, menar han.

–Ja, det stärkte relationen och vårt band ytterligare ett snäpp. Det är ju en ras som har otroligt lätt för att lära och det märks. Han snappar upp det mesta som vi pratar om här hemma.

Jag har hört att han kan dansa disco också?

– Alltså, det räcker att jag säger ”disco”, så snurrar han direkt runt och gör en piruett. Alla enkla kommandon lärde han sig blixtsnabbt.

– Nu ska jag försöka lära honom att hoppa upp i min famn. Det kommer han att fixa. Han är som en studsboll!

Paret har inga egna barn, men Cooper räknas i högsta grad som en familjemedlem och borde egentligen ha med sitt namn på brevlådan också, menar Magnus.

– Cooper syr ihop oss som en familj och det är en bra lösning för oss. Även om det kanske inte är en konstellation enligt standardformuläret.

Förutom all glädje som en hund ger så är den också det bästa sättet att hålla en hyllad husse på jorden. I Magnus bransch är det lätt att sväva iväg eller kanske fastna i yta och glamour.

– Med Cooper är det ovillkorlig kärlek och inga fasader som gäller, säger Magnus. Jag kan springa runt i hur mycket glitter som helst på mitt jobb, ändå är bara att packa plastpåsarna och dra på sig jackan när ridån fallit för kvällen.

– Det har faktiskt hänt att jag har haft med mig hundbajspåsarna upp på scenen. De har blivit kvar i en ficka och plötsligt ser jag hur de håller på att ramla ut - Ja, tomma alltså! förtydligar han.

Men lika mycket skratt och lycka som en hund kan ge, lika mycket sorg kommer förr eller senare. Parets fyra första hundar gick bort med några års mellanrum.

– Det tog oss otroligt hårt, och det var nog det värsta jag varit med. Bland annat med första hunden Selma, det var som att gå i tusen bitar.

När Selma somnade in fick de tre andra hundarna vara med.

– Jag hade läst att det var psykologiskt viktigt att de också fick säga hej då. Annars fortsätter de att leta efter sin kompis och undrar vart den har försvunnit.

Selma var gammal och skröplig och Magnus tror att hon på något sätt ändå var redo att gå.

– Vi hade ett snack och det kändes som hon förstod. När hon låg hos veterinären vaknade hon till och såg på mig. ”Där är du ju” svarade jag och log. Det kändes bra att det sista hon såg var sin familj.

– Att ge sin hund ett fint avslut är det minsta man kan göra för att ge tillbaka av allt man fått av sin hund. Men det har varit lika jobbigt varje gång.

Sorgen efter hundarna var lång och tung, och Mats och Magnus tvekade länge om de verkligen skulle skaffa en ny hund.

– Jag visste inte om jag skulle orka med den där förlusten igen. Men till slut så blev längtan efter hund ännu starkare.

”It´s my party” hade nypremiär 12 mars I Göteborg och turnén avlutas i Stockholm 18 april. Någon 50-års kris har Magnus inte sett skymten av, tvärtom, “ jag känner mig som 30”. Idag är han sin egen chef, med eget skivbolag, musikförlag, management och egen vinkollektion och kan göra det han själv vill allra mest.

– Genom åren har jag jobbat ihop en väldigt blandad publik, och det är alltid lika fantastiskt att se såväl mormor som hennes barnbarn ha lika kul ihop på en konsert.

Men även om Cooper hänger med i princip överallt - så någon turnéhund är han inte.

– Nej, han brukar få stanna hos mina svärföräldrar istället. Och jag kan säga att om han är kung hos oss ... Oj, oj, då har han det ännu bättre där!