Efter ett jaktprov på Gotland fick drevern Crabat den så kallade ”stövarsjukan”, och fick allvarliga infektioner i kroppen. Efter tre operationer och krävande veterinärvård fick Crabat vandra vidare, då hans kropp inte orkade mer. Husse Mats och matte Maud Olofsson vill informera och varna andra om sjukdomen.
– Crabat var den finaste och snällaste hunden man kunde tänka sig, men han blev bara tre år, säger paret.
Stövarsjukan orsakas av att hunden andas in ett gräsax, sedan vandrar det bakåt och kan orsaka bölder som uppstår plötsligt på lår, länd, tassar eller sätta sig i halsmandlarna. Det kan också leda till varbildning i brösthålan eller lunginflammation. Axet finns primärt på Gotland, och i mindre utsträckning på fastlandet.
– Får hunden i sig det via luftvägarna så finns risken att det fastnar i kroppen och sedan kan det bli infektioner. Att det är dödlig utgång är ovanligt, så det är maximal otur och väldigt olyckliga omständigheter. Det var tio hundar som tävlade och det är ingen annan hund som har blivit sjuk, säger Mats Olofsson.
Paret bor på en gård utanför Norrköping tillsammans med sina två hundar.
– Crabat blev utställningschampion i höstas och han har gjort många jaktprov. Han saknade ett resultat för att bli jaktchampion och skulle delta på en uttagning för SM. Uttagningen var på Gotland så vi åkte dit, säger Maud Olofsson.
Redan samma dag som hunden hade andats in axet märktes en beteendeskiftning.
– Vi märkte på Crabat att han blev väldigt loj redan på eftermiddagen på Gotland, men även efteråt var han väldigt lugn. Vi åkte till veterinären, han hade ingen feber men någon infektion. Då var det inget allvarligt så han fick smärtstillande men det hjälpte inte. Han fortsatte vara allmänt slö, så en månad senare åkte vi in igen. Då fick han antibiotika. När kuren var slut blev han riktigt slö och vi såg en böld på sidan, säger Mats och fortsätter:
– Vi opererade bölden och de kollade hela buken och kunde inte se något mer. Efter cirka tre veckor fick han över 40 graders feber igen och veterinären kunde se flera bölder inne i buken. De opererade igen och han fick dubbel antibiotikakur. En vecka senare var han inte bättre och blodvärdena fortsatte att stiga. En tredje operation bokades och mjälten plockades bort. Operationen gick bra, men två dagar senare fick de inte stopp på blödningarna i kroppen, och Crabat fick avsluta sitt liv.
Det blev en kostsam resa för Maud och Mats.
– Vi kommer aldrig mer åka till Gotland med en jakthund, kan jag säga. Allt som allt har vi lagt ut 220 000 kronor. Försäkringspengarna täckte inte ens första operationen, så de tog slut direkt, säger Maud.
Samma vecka som Crabat somnade in fick även paret ta bort sin gamla hund.
– Detta är det värsta vi varit med om. På måndagen samma vecka fick vi ta bort vår 14-åriga drever på grund av ålderdom, och på fredagen fick Crabat somna. Så den veckan var inte rolig alls, det var otroligt tufft, säger Mats.
Hur var Crabats personlighet?
– Han var trevlig på alla sätt och vis, och en toppen jakthund. Han var bra med barnbarnen och genomsnäll. Även veterinärerna sa det, att han var otroligt snäll och inte alls lite tjurig som vissa drevrar kan vara.
