Domaren ger klartecken för start. Linan mellan den tunga vagnen bakom Finkel och hans orange specialsele spänns till sitt yttersta. Med all sin kraft drar den kompakta lilla staffen vagnen över tävlingsbanan. Tills de 1 876 kilona är i mål.
Åttaårige Staffordshire bullterriern Finkel är en riktig kraftkarl. I fem år
har han tränat och tävlat i hundarnas tyngsta styrkesport.
– Weightpull är en gammal sport från USA. Där var den från början ett sätt att testa och visa upp arbetande hundars styrka och uthållighet. Den första skriftliga beskrivningen av en weightpulltävling finns nedtecknad i boken Skriet från vildmarken, berättar Finkels husse Jocke Fischer.
Först 90 år efter att de första tävlingarna i weightpull hölls kom sporten till Sverige. Då, på det tidiga 1990-talet, var det ett mindre antal muskelhundsentusiaster som bestämde sig för att etablera sporten på våra breddgrader.
– Men dagens weightpull är en styrkesport för alla raser. Hundarna tävlar i femkilosklasser, så bland utövarna finns allt från Chihuahua till Boerboel. Så även om det är många staffar på tävlingarna, ser man även en hel del andra raser – som till exempel basenjis och frallor, berättar Jocke Fischer.
Själv fick han upp ögonen för weightpull när han var på valpkurs med Finkel. Ett av kursmomenten var att testa drag med specialsele.
– Då såg vi att Finkel var väldigt dragvillig och att han gillar att kämpa, skrattar Jocke Fischer.
Efter att Finkel fått förfina sina dragfärdigheter påbörjades den långa vägen till tävlingsform.
En framgångsrik weightpullhund behöver inte bara vara bra på att dra.
Styrkeproven inom weightpull är så extrema att det krävs år av trägen och allsidig träning för att hundarna ska klara dem, utan att riskera att skadas allvarligt.
Innan Jocke Fischer ens övervägde att låta Finkel starta i en tävling tog han honom på dagliga träningspass i två års tid.
Tuff konditionsträning varvades med rena styrkepass. Styrkan hos en weightpullhund måste byggas upp långsamt och med stor noggrannhet. Annars blir skaderisken för stor.
Koordinationsträning, stretching och massage är andra komponenter som måste till för att hunden ska nå tävlingsform.
Ett så omfattande träningsupplägg kräver oftast ett engagemang långt utöver det vanliga.
Men den som tränar weightpull kan träna nästan var och när som helst. Med redskap många har liggande hemma i garaget eller instuvade i skräpförrådet.
– Den enda specialgrej som är ett måste och som även kostar lite är dragselen. Den är en investering på någon tusenlapp. I övrigt kan man träna med nästan vad som helst. Grov kätting är till exempel ett väldigt vanligt träningsredskap i weightpullsammanhang. En bit kätting kan man ju ha med sig överallt. Så den är bara att sätta fast i selen när hunden har rastat av sig på den vanliga vardagspromenaden, förklarar Jocke Fischer.
Ska hunden kunna hävda sig i tävlingssammanhang är det bra om den även klarar av att dra en vagn lastad med exempelvis gamla uttjänta trädgårdsplattor. I övrigt krävs inte många dyra attiraljer för att sporten ska gå att utöva.
Idag har Jocke Fischer utökat sitt tävlingsstall med staffetiken Flicka, som han är i full färd med att toppträna till bästa tävlingsform.
Finkel är dock fortfarande den som regerar. Med ett personbästa på 1 900 kilo på rälsbana är han svårslagen i sin viktklass -20 kilo.
1,9 ton för en hund som själv knappt väger 20 kilo låter helt otroligt! Är det verkligen normalt för en hund av den storleken att kunna dra så mycket?
– De är starkare än man tror. 1 900 kilo är mycket. Men det är ingen omöjlighet för en bra tränad hund. De flesta staffar kan dra betydligt mer än sin egen vikt. När selen kommer på kopplar Finkel på arbetsläget.
Men hur är det att gå ut och gå med en hund som är så stark?
– Han kan vara lite dragig ibland. Men mest för att han vill gå först när man är ute och promenerar. Annars drar han inte särskilt hårt i kopplet. Lydnad är en viktig del av sporten också.
Trots att weightpull funnits i Sverige i närmare 25 år har sporten ännu inte fler än ett 50-tal tävlande ekipage.
De flesta finns i södra Sverige där det även arrangeras ett antal nationella tävlingar per år.
SM i weightpull är den tävling som lockar flest deltagare på en och samma gång. Av de ekipage som deltar där går några sedan vidare till EM.
Arrangören bakom SM är Svenska weightpullklubben som i princip är den enda klubb som riktar sig till weightpullutövare i Sverige.
Jocke Fischer tillhör de utövare som tävlar regelbundet med sina hundar. Han är medlem i Svenska weightpullklubben. Men tränar enskilt och tillsammans med en ganska löst sammansatt grupp andra hundägare.
För Finkel och Flickas del har tävlandet gett några pallplatser.
– Men att få stå på pallen är inte det viktigaste, säger Jocke Fischer.
– Tävlandet ska vara kul för hundarna. En bra tävlingsdag är en dag när vi har roligt tillsammans.
