Mer medbestämmande

Mer medbestämmande

Det som framför allt har vuxit fram och ändrats är en förståelse för hunden som egen individ. Idag har Åsa ett betydligt mer avslappnat och lyhört förhållningssätt. Färre regler. Mer medbestämmande. Så mycket jag kan, faktiskt, inom rimliga gränser, skriver Åsa i sin blogg.

Do the best you can until you know better. Then when you know betterdo better.” —Maya Angelou.

För tio år sedan kom min första bok, ”Vardagslydnad med klicker”, ut. På tio år hinner man vara med om en del, lära sig en massa, och få intressanta tankar från intressanta människor. Jag har satt igång med arbetet att skriva om och ge ut boken på nytt, och det är verkligen både roligt, intressant, och ibland lite beklämmande, att möta hundtränar-jag som jag var då.

Mycket är fortfarande bra. Ungefär tre fjärdedelar behöver knappast ändras alls – jag har fortfarande samma grundinställning, och samma värderingar. En del behöver förklaras i lite enklare ordalag, annat kommer att få en del nya exempel, men grunden är bra.

Minnen av mina hundar

Annat är speciellt roligt att läsa eftersom det väcker minnen av de hundar jag hade då, vad vi gjorde tillsammans, och de kursdeltagare jag mötte.

Och den sista biten, de delar som jag verkligen känner att jag vill skriva om med ett helt annat fokus, är på ett sätt också roliga att läsa. Att jag tänker annorlunda idag är ett resultat av att jag har bättre kunskap, mer erfarenheter, och har funderat ett varv till i mitt etiska tänkande och min syn på andra varelser här på jorden. Jag gör inte längre som jag gjorde. Jag tänker inte längre som jag tänkte. Jag har utvecklats. Och det är väldigt roligt att märka att jag tycker betydligt bättre om mitt nutida jag!

Ökad förståelse för hunden

Jag tror att det som framför allt har vuxit fram är en förståelse för hunden som egen individ. Att hunden har en vilja, en agenda, en egen plan. Där jag tidigare tränade hunden att ”stå ut” med till exempel kloklippning – med godis och tålamod – tränar jag idag frivilligt deltagande, tvåvägskommunikation, och rätten att säga ”nej”. Där jag tidigare hade regler för att jag skulle bestämma när vi tränade, lekte, eller gick på promenad, har jag idag ett betydligt mer avslappnat och lyhört förhållningssätt. Färre regler. Mer medbestämmande. Så mycket jag kan, faktiskt, inom rimliga gränser. Vi vet numera att individens välbefinnande ökar med att den har mer kontroll över sin tillvaro. Jag bestämmer så mycket om mina hundars liv som det är, så jag har inget problem med att de bestämmer när vi ska kela, leka, var vi går på promenad idag, eller var de vill sova.

Mer medbestämmande

Kunskapen om hundar är föränderlig – vissa saker som var sanning för trettio år sedan när jag gick min första kurs på brukshundklubben, eller tjugo år sedan när jag skaffade min första egna hund, är motbevisade flera gånger om idag. Då är det min skyldighet som hundägare att ta till mig ny kunskap och förändra mitt förhållandesätt till färre regler och mer medbestämmande.

För tio år sedan, när jag skrev boken för första gången, så speglade den mitt absolut bästa.

Idag vet jag bättre. Så jag gör bättre.

Om tio år räknar jag med att det återigen ser annorlunda ut.

Hur är det för dig?

Åsa

Åsa Jakobsson är fotograf med varierande uppdrag och onlinekurser genom KelpiePhoto. Hon är dessutom författare – har tidigare skrivit två hundböcker – och ger under 2018 ut boken KLICK – hundfotografering med glädje på Klickerförlaget. Åsa driver en blogg för planering och hundträning med namnet The Creative Kelpie, är lärare på gymnasienivå i hundkunskap och fotografi och är dessutom instruktör genom Glädjeklick. Åsa tränar sina hundar Midiori, Valle och Mårran i allt som är roligt, och tävlar i tävlingslydnad och rallylydnad.