Svenska äpplen kan snart vara en bristvara i butikernas fruktdiskar. Den elaka farsoten Fruktträdskräfta finns idag i nästan varenda svensk äppelodling. Det enda som verkar kunna stoppa den är specialtränade sökhundar.
Fruktträdskräfta orsakas av svampen Neonectria ditissima bres.
Sjukdomen ger sig till känna som svåra rötskador på drabbade fruktträd. Ibland
infekteras även frukten, så att hela skördar blir förstörda i odlarnas
lagerhållning.
För de svenska äppelodlarna utgör sjukdomen ett akut hot mot överlevnaden.
Fruktträdskräftan tar lång tid på sig innan den ger sig till känna vilket gör att sjukdomen hinner sprida sig till många träd innan den upptäcks. De träd som drabbas blir, om de över huvud taget går att rädda, dessutom ofruktbara under lång tid.
Tidigare har sjukdomen varit ganska ovanlig i Sverige. Men sedan den fått fäste i flera av de utländska plantskolor som fruktodlarna importerar träd från har spridningen tagit fart.
Någon bot mot sjukdomen finns inte. Hittills har ingen av de bekämpningsmetoder som prövats visat sig vara riktigt effektiv.
Fram tills nu, då ett forskningsprojekt med specialtränade sökhundar gett lovande resultat.
Det tvååriga projektet finansieras av Jordbruksverket och Leader sydöstra och har döpts till ”Detektion av fruktskadegörare med specialsökshundar”.
Det är forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, företrädare för Green Innovation Park, Kiviks Musteri, Äppelriket samt flera hundekipage, som leds av projektledaren Marie Koenen som samarbetar för att rädda det svenska äpplet.
Totalt medverkar åtta hundar och deras ägare, inklusive Marie Koenen som deltar med sin spanska blandrashund Sniff.
Genom att träna hundarna att känna igen doften av svampen som orsakar fruktträdskräftan vill man ta reda på hur låga nivåer av svampinfektion hundarna kan nosa sig till samt hur säkra deras markeringar är.
Arbetet är inte helt lätt.
För det första måste forskarna försäkra sig om att det verkligen är de önskade svampsporerna sökhundarna markerar.
För det andra måste hundarna vara så pass grundliga och exakta i sitt arbete att deras markeringar kan användas professionellt – för att hitta smittade träd långt innan de utvecklar symptom och för att kunna stoppa infekterade plantor från att över huvud taget föras in i Sverige.
Hur många smittade träd som undgår sökhundarna går inte att se förrän minst tre månader gått efter att de sökt igenom en odling. Först då kan man se om symptom uppträder där hundarna markerat.
I oktober är det sagt att projektet ska avslutas. Men trots att de som arbetar med det haft två hela år på sig, behöver de ytterligare tid – och forskningsanslag – för att kunna slutföra sin undersökning.
Såväl träningen av hundarna och uppföljningen av deras arbete har tagit längre tid än beräknat.
– Projekttiden på två år är slut nu i oktober 2024. Men vi vill söka medel för att fortsätta längre än så. Vi tror på det här, det måste få ta den tid det tar, säger naturvårdshundutbildaren Marie Koenen som leder projektet genom det egna företaget Byrackaforever i ett pressmeddelande.
