Skällande hundar är aldrig roligt. Varken för hundägaren eller för den som får lyssna på hundarnas ljuva stämmor.. Men vad gäller egentligen rent juridiskt om grannarna klagar? Har man som hundägare ansvar att se till att hundarna är tysta eller måste man stå ut med grannens högljudda hundar? Härliga Hunds advokat Anna Öster svarar här på en orolig läsarfråga.
Hej,
Jag har fått klagomål från några av mina grannar för att mina hundar skäller då de är ute på tomten. Vad gäller juridiskt?
Undrar orolig matte
Din fråga är ganska vanlig och ofta kan skällande hundar skapa osämja mellan grannar. Rent generellt så ska hundar förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Om grannarna upplever dina hundar störande och gör en anmälan så kan det prövas om det föreligger en olägenhet. Prövning ska då ske om skällandet kan vara en störning enligt miljöbalken på så sätt att den kan påverka hälsan menligt för grannarna.
Men för att störningen, skällandet, ska anses som en betydande olägenhet så ska brister finnas i djurhållningen. Endast det faktum att hundar skäller utgör inte en betydande olägenhet. Men om hundarna under stora delar av dygnet vistas i till exempel en rastgård och inte får någon övrig stimulans och av det skälet skäller mycket, kan det eventuellt anses vara till följd av en undermålig djurhållning.
Hundskall speciellt på nattetid kan anses vara en störning som kan vara en olägenhet för människors hälsa. Men det kan ha betydelse om det är på landsbygden eller i ett tätbebyggt område och hur långt avståndet är mellan husen. Viss förekomst av hundskall får anses normalt på landsbygden och något som kan få tålas av närboende. Men att hundskall förekommer på nätterna i en större omfattning än sporadiskt är inte något man har att förvänta sig i och framför allt inte i ett tätbebyggt bostadsområde.
Om det är fråga om hundskall av sådan regelbundenhet och omfattning att det föreligger en olägenhet för människors hälsa i enlighet med vad som avses i miljöbalken så kan beslut fattas om ett föreläggande som säkerställer att störningar från hundskall inte förekommer nattetid. Ofta kan ett beslut innebära ett föreläggande att hålla hundarna inomhus mellan vissa klockslag som kan vara från kl. 21.00 till kl. 07.00. Föreläggandet brukar inte gälla kort rastning av hundar på fastigheten under uppsikt av person som kan tysta hundarna så att de inte skäller. Beslutet brukar som regel förenas med ett vite.
Så för att undvika en anmälan kan det vara klokt att försöka beakta dessa tider för grannsämjans skull.
Anna Öster, advokat
