Efterfrågan på ”pandemihundar” på väg ned
Efterfrågan på valpar har krympt avsevärt jämfört med toppåren under pandemin. Bra, tycker både SKK och Tullverket. Det betyder nämligen att försäljningen av smuggelhundar och valpar som kommit till genom oseriös avel också minskar.
Att svenskarnas sug efter valpar mattats av i anslutning till att distansjobb åter blivit undantag istället för regel efter pandemin, betyder visserligen att efterfrågan på valpar från SKK-anslutna uppfödare också minskat något.
Men störst effekt verkar nedgången ha på de svarta marknaderna för smuggelhundar och valpar som kommit till genom oseriös inhemsk avel, så kallad ”köksavel”.
– Så vi tycker från kennelklubbens sida att det är ganska bra att efterfrågan har gått ner, säger Svenska kennelklubbens pressansvariga, Janina Pfalzer, till P4 Kristianstad.
Att det är efterfrågan som styr märks tydligt på Tullverkets beslag av smuggelhundar. I takt med att allt fler svenskar lämnat sina hemmakontor och gått tillbaka till sina arbetsplatser har hundsmugglingen minskat avsevärt.
– Det är lite som att det ebbat ut, säger Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, till TT. Det började barka iväg uppåt under slutet av det första pandemiåret, 2020. Sedan ökade antalet avslöjade hundsmugglingsfall under både 2021 och 2022, som blev ett toppår.
– De här åren med restriktioner gjorde väl att det fanns ett ökat sug efter att ha sällskap hemma, när folk satt hemma och jobbade, och den effekten har upphört, fortsätter han.
Under 2022 avslöjade Tullverkets personal försök att smuggla in totalt 552
hundar i Sverige. Fram till den sista juni i år har 188 smuggelhundar hittats.
Merparten av hundarna som smugglas in kommer från länder i Centraleuropa. Mest rör det sig om mindre sällskapshundar, av populära raser som är lätta att sälja.
Att avslöja en hundsmugglare kan vara svårt. Hundarna är ofta drogade under de långa transporterna och ligger oftast tätt packade i trånga utrymmen, väl dolda från insyn.
Men det finns några tecken som gör tullpersonalen vaksam.
– Det är ofta väldigt svårt för personer att dölja stressymptom, alltså att man blir stressad av att prata med en myndighetsperson. Ökad puls, svettningar och dåliga historier – det är ofta sådana saker vi går vidare på, förklarar Martin Petersson.
Vad som ska hända med smuggelhundar som upptäcks i tullen avgörs av veterinärer på plats.
Förr om åren var det vanligt att hundarna avlivades. Men på senare tid väljer allt fler veterinärer att avvisa smuggelhundarna vid gränsen.
Det har, enligt Martin Petersson, lett till att försöken att smuggla in samma hundar flera gånger blivit fler.
– Öresundsbron och Helsingborg är praktexempel på det. Vi har flera ärenden där de har avvisats vid Öresundsbron och så kommer de någon timme senare uppe i Helsingborg i stället, säger han.
Att helt stoppa all hundsmuggling genom tullkontroller ser han som omöjligt. För det krävs en radikal förändring hos landets hundspekulanter.
– Allting handlar om efterfrågan, konstaterar Martin Petersson.
