Snart kan du bokstavligt talat döma hunden efter håren. Studier av hund- och människohår vid Linköpings universitet visar att en del av våra hundar påverkas mer av vår stress än andra. Det kan i framtiden göra det lättare för oss att välja rätt hund.
Det är forskaren Lina Roth, som genomfört studierna. Hon har
i många år undersökt i vilken uträckning vår stress smittar av sig på våra
hundar.
Studierna visar att hundar av vallhundsras påverkas mycket starkt av deras ägares långtidsstress. Hundägarens personlighet har också visat sig spela en roll.
Hundens stress kan dock minskas, om man busar mycket med den och ger den massor av beröm.
Det gäller även hundar som är aggressiva mot främlingar.
Tävlingshundar och jakthundar har en känslighet som liknar vallhundarnas, medan hundar av urhundstyp nästan inte påverkas alls av människans stress och personlighet.
Att resultaten av de studier som gjorts verkligen stämmer är säkerställt. För att kontrollera forskningsobjektens stressnivåer undersöktes deras hårstrån i jakt på stresshormonet kortisol.
I en av studierna testades även de arbetande hundarnas sociala förmåga. Här jämfördes schäfrar och labradorer med hundar av urhundstyp.
Dessa tester visade att arbetande och tävlande hundar i högre utsträckning än urhundarna vänder sig till sina ägare för att be om hjälp att lösa problem. Samtidigt presterar de sämre än urhundarna när de fick pekinstruktioner om hur de skulle lösa problem de ställdes inför.
Lina Roth och hennes forskarlag drar slutsatsen att hundens sociala förmåga och dess synkronisering med människans stress uppkommit genom selektiv avel, då olika hundraser fötts upp för att vara oss människor behjälpliga på olika sätt.
Ett antagande är att vallhundarna, som påverkas mest av sina ägares stress och personlighetsdrag, avlats fram för att samverka med människan på ett så mångfacetterat och intimt sätt att en sådan synkronisering är nödvändig.
Detsamma antas gälla i fallande grad för övriga hundtyper som studerats. Detta anses bekräftat av att urhundarna, som påverkas minst av såväl vår stress som av vår personlighet, traditionellt sett inte förväntas samarbeta med oss lika intimt som exempelvis vallhundar.
Upptäckten kan i framtiden göra det lättare att matcha rätt hund med rätt människa. Samt göra det lättare för oss människor att minska stress och aggressivitet hos så kallade problemhundar.
Stressforskningen visar nämligen också att stressade och aggressiva hundar blir lugnare och mer harmoniska om vi aktiverar dem med mycket lek och berömmer dem ofta.
