För många barn står en hund högst upp på önskelistan. Men som förälder måste man ha samma stora önskan om en ny familjemedlem.
– Åh, kan jag inte få en valp? Pleeease..."
säger den yngsta i familjen, som högtidligt lovar att mata, promenera, borsta och
leka och allt annat som hunden kan behöva…
Att växa upp i en familj med hund kan vara en berikande upplevelse för barn, som lär sig att behandla andra levande varelser med respekt, omsorg och ansvar.
Men klyschan är fortfarande sann: hundar och andra husdjur är fortfarande den vuxnes ansvar.
Om du växte upp med husdjur vet du förmodligen att djur sprider glädje och värmer hjärtan varje dag, och att många givande upplevelser väntar dig när du skaffar en valp eller omplaceringshund.
Men som föräldrar vet nog många också att det är ett stort ansvar, och att livet som hundägare inte bara är rosenröda mysiga stunder.
Det kan också vara kiss på mattan, halvätna tapeter, sömnbrist, veterinärbesök, bekymmer och ändlösa promenader i regnet medan man halvsover och mässar "kiss, kiss" – i alla fall om det är en valp, som har lagts till i familjen.
– Det är lite av en sliten klyscha, men ett husdjur kommer alltid att vara de vuxnas ansvar. Det kan inte sägas nog: du kan inte och ska inte räkna med att barn ska kunna hantera det ansvar som kommer med det, så det är du som förälder som behöver ha energi till en annan familjemedlem, säger Lotte Evers, marknadschef på Agria Djurförsäkring.
– Om du har barn som tjatar om att skaffa hund, kanske för att de har förälskat sig i grannens vackra spaniel med de vackra ögonen och den alltid viftande svansen, kom ihåg att efter en kort tid kommer djurets nyhetsvärde att ha bleknat, och det kommer att vara de vuxna som hänger på promenaderna, pälsvården, matningen och den dagliga aktiveringen, fortsätter hon.
Faktum är att det kommer som en överraskning för många föräldrar och barn hur
krävande en valp faktiskt är.
Konflikter uppstår i vardagen, inte bara om vem som har glömt att släppa ut valpen, utan också när valpen hoppar upp och biter i din favoritblus, gnager på de dyra gymnastikskorna eller bara biter dig i händer och fötter, med sylvassa valptänder.
– Det är hälsosamt för barn att växa upp med husdjur. Barn och djur kan skapa nära band till varandra, och när man tänker på hur barn interagerar med djur är det inte bara gulligt att titta på. Studier visar att husdjur generellt har en positiv effekt på barn. Det hjälper till att utveckla dem socialt och bidrar till en känsla av ansvar om barnen får delta aktivt i husdjurets vård. Men å andra sidan är det frågan om det alltid är bra för djuret, säger Lotte Evers och tillägger:
– Barn upp till sex år är experimentella och utforskande i förhållande till sin omgivning. Det är en del av deras utveckling. De kan sticka in sina fingrar i husdjurets mun och ögon, dra det i svansen eller öronen och kasta saker på det. Det är inte något som sker med onda avsikter, utan för att få en reaktion och lära sig av det. Dessvärre har djuren inte den nödvändiga "pedagogiska insikten" i barnens värld. Många djur lär sig att leva med det, medan andra säger ifrån på det enda sätt de kan – ofta genom att dra sig undan, men ibland också med klor eller tänder – och då har vi problem.
För att undvika att barnen, eller hunden, kommer till skada rekommenderar Evers att du har en uppsättning grundregler på plats innan du skaffar hund, så att både barn och djur lär sig vad de får och inte får göra.
Dessutom bör du aldrig lämna små barn och hundar ensamma tillsammans.
– Barn som upprepade gånger överskrider hundens gränser är ofta helt omedvetna om att situationen är utmanande för djuret och kan inte se hur konflikten mellan dem och hunden eskalerar. Det kan få fruktansvärda konsekvenser och i värsta fall sluta med att barnet blir bitet av en frustrerad eller rädd hund. För att undvika detta bör alla barn i familjen lära sig att respektera den nya fyrbenta familjemedlemmen. Det är de vuxnas ansvar att hela tiden förebygga detta och att hålla ett vakande öga, säger Lotte Evers.
Genom att vara medveten om både för- och nackdelar kan det vara en positiv upplevelse för både barn och hund att bo tillsammans:
På den positiva listan:
1. Känsla av ansvar: att ha en hund kan lära barn viktiga livskunskaper som ansvar, omsorg och empati. Barn lär sig att hunden behöver daglig vård, matning, motion och kärlek.
2. Emotionellt stöd: en hund kan ge barn en känsla av trygghet och sällskap. Den kan vara en källa till tröst under svåra tider och hjälpa till att minska stress och ångest.
3. Fysisk aktivitet: hundar kan uppmuntra barn att komma bort från skärmen lite och vara mer fysiskt aktiva genom lek och promenader.
4. Sociala färdigheter: barn som har hund hemma kan utveckla bättre sociala färdigheter. Att interagera med ett husdjur kan förbättra kommunikationen och förmågan att knyta an till andra människor.
På den negativa listan:
1. Allergier: vissa barn kan utveckla allergier mot sina husdjur. Se därför till att barnet och alla andra i familjen har haft nära regelbunden kontakt med den typ av hund ni tänker skaffa.
2. Tid och engagemang: hundar kräver en betydande mängd tid och engagemang. Barn kan tappa intresset med tiden, och föräldrarna bör ha huvudansvaret för djurets vård och välmående från dag ett. Allt barnen kan bidra med är bara en bonus.
3. Ekonomisk kostnad: att ha hund kan vara dyrt. Kostnader för foder, veterinärbesök, försäkringar och vård kan snabbt bli en stor börda för familjen.
4. Säkerhet: det är viktigt att barn och vuxna lär sig att hantera och respektera hunden för att undvika konflikter och skador. Det krävs tillsyn och vägledning för att säkerställa att både barn och hund är trygga i hemmet.
Goda råd om barn och hund:
1. Välj rätt hund: tänk på familjens livsstil och välj en hund som är rätt för dig. Vissa hundar kräver mer tid och omsorg än andra, och det är viktigt att välja en ras som passar dina behov och möjligheter.
2. Involvera barnen: låt barnen delta i vardagliga uppgifter på ett sätt som är lämpligt för deras ålder. Det kan vara allt från att fylla mat- och vattenskålar till att hjälpa till med borstning eller rastning.
3. Sätt tydliga gränser: lär barnen att respektera hundens behov och gränser. Förklara när hunden behöver lugn och ro och hur man kan vara tillsammans på hundens villkor.
4. Förberedelser: se till att du är väl förberedd, så att du har satt dig in i hur du säkerställer de bästa förutsättningarna för hunden, genom exempelvis rätt val av ras.
Agria rekommenderar att man väntar med att skaffa hund tills barnet och djuret kan njuta av varandra, vilket ofta är när barnet är mellan sju och nio år, eller till och med äldre.
0-4 år: mycket små barn kan ha svårt att hantera djur på rätt sätt och kan därför oavsiktligt skapa konflikter i samspelet med djuren eller i värsta fall skada familjens husdjur. All interaktion med djur, bör därför alltid ske tillsammans med en vuxen.
4-8 år: Barnet kan tycka mycket om djur, men kan inte ansvara för att ta hand om djuret. Marsvin, gerbiler och kaniner är bra husdjur för små barn. Dessa små husdjur har ofta ett förbisett socialt behov och behöver mycket mer utrymme än man tidigare trott. Så även om det kan verka som en "enkel lösning" kräver de små husdjuren fortfarande både sällskap och utrymme.
8-12 år: I denna åldersgrupp kan barnen börja ta ansvar, men föräldrarna måste se till att djurens dagliga behov tillgodoses. Akvariefiskar och undulater kan vara spännande och bidra till mycket skoj barnrummet. Katter kan också bidra positivt till barn i den här åldern, förutsatt att man respekterar kattens beteende och att den får en positiv introduktion till barn i allmänhet.
12 år och äldre: först från tolv års ålder börjar barnet förstå ansvaret med att ha ett djur, och föräldrar kan därför ställa större krav på omsorg, promenader och träning. Hundar kan vara bra husdjur för denna åldersgrupp. Om barnet får ansvar för vård och träning kan det äldre barnet och hunden bilda mycket starka band. Här spelar valet av hundras en stor roll. Dels för att hundens behov ska kunna tillgodoses. Dels för att hundens storlek och temperament ska göra det möjligt för barn och hund att samarbeta kring träning, promenader och annat i vardagen.
Källa: Agria djurförsäkring
*Listan ovan är vägledande, eftersom det kan vara stor skillnad mellan det enskilda barnet/familjen och husdjurets sociala färdigheter. Ingenting ändrar det faktum att det är föräldrarnas ansvar att se till att djuret mår bra varje dag, hela tiden.
