Närmare 26 000 personer polisanmäls varje år som försvunna i Sverige. Här kan specialutbildade hundar vara till stor nytta. Häng med när Missing Peoples hundgrupp i Skåne tränar.
Det är en solig höstmorgon i Skrylle, ett naturreservatområde utanför Lund. Ivriga hundar har samlats på parkeringen och gör sig redo för dagens träning. Idag är fem ekipage på plats, men totalt är 10 stycken med i Missing Peoples hundgrupp i Skåne.
– Allt deltagande är frivilligt, men innan du kan vara med på skarpa uppdrag så måste du vara certifierad.
– Normalt tar det mellan 6–10 månader innan du och din hund är redo för certifieringen, säger Helena Karlsson som är ansvarig för gruppen.
Själv är hon certifierad med sin schäfer Lennon. Som hundansvarig är det Helenas ansvar att ge gruppen de bästa förutsättningarna för att ta sig till certifiering, och gruppen brukar träffas två gånger i veckan för att träna.
– Men det krävs också en hel del eget arbete. Efter certifieringen måste ekipagen varje år göra en så kallad funktionskontroll, där många av certifieringsmomenten testas igen. Så det ställs hårda krav för att få lov att delta i sökarbetet, förklarar hon.
Själva sökarbetet går till så att längst fram i hundpatrullen går hundföraren med sin hund kopplad i lina. Efter föraren går ofta en patrulledare, en person som är utbildad i arbetet med att hitta försvunna personer.
– Vi går aldrig ensamma eftersom vi inte vet vad vi kan hitta eller stöta på. Men hunden går alltid först, säger Helena.
De tränar i olika typer av miljöer, men det är framförallt i skogsmiljö som hundarna används vid skarpa uppdrag. Enligt Helena ska ett certifierat hundekipage klara att söka av ett område på 7–10 hektar.
– Så det är viktigt att föraren både kan lägga upp en strategi för hundens sökarbete och navigera med karta och kompass. Även om patrulledaren brukar sköta navigeringen, så måste du göra det själv på certifieringen.
Förutom att navigera ska föraren också kunna läsa av hunden för att veta vilken typ av vittring den har.
– En del av träningen är att lära dig att se skillnad på om hunden har vittring på ett föremål, ett djur eller något annat. Genom att lära dig att se skillnad, så vet du när du ska följa din hund och när du behöver föra tillbaka den till den planerade rutten, säger Helena.
Bygga upp motivationen är jätteviktigt eftersom hunden måste kunna hålla den uppe i flera timmar vid skarpa uppdrag.
På träningarna jobbar gruppen mycket med hundens motivation och med att bygga upp ett positivt förhållande till personen som vid träningen ligger gömd ute i skogen, en så kallad figurant.
– När hunden har hittat figuranten så blir den belönad på det bästa sätt som den vet. Det kan vara med favoritgodiset eller att den får leka med sin favoritleksak. Men all belöning sker bara av figuranten, i det läget gör föraren ingenting, säger Peter Landgren, som är nationellt hundansvarig för Missing People.
Han fortsätter:
– Motivationen till att hitta figuranten blir på så sätt hög. Och att bygga upp motivationen är jätteviktigt eftersom hunden måste kunna hålla den uppe i flera timmar vid skarpa uppdrag.
När Härliga Hund är på plats är det inte bara figuranten som hunden ska hitta, utan den ska även markera om den upptäcker föremål på marken eller uppe i träden.
– Vi brukar lägga föremål upp till två meters höjd. Det kan till exempel vara en sko, strumpa, ryggsäck eller tröja, säger Stefan Hassel, som är på plats med labradoren Marley.
Han menar att utmaningen för föraren är att ge hunden de bästa förutsättningarna.
– Du måste till exempel veta vilken riktning som vinden blåser och sedan få hunden att jobba mot den så att den kan hitta kärnan av doften. På så sätt får den bättre vittring, och det blir ett effektivare sökarbete.
En av dagens övningar innebär att hunden först får syn på figuranten på avstånd, sedan ska den följa efter in i skogen på samma ställe. Cirka 10 meter in i skogen ligger ett föremål, den här gången ett par regnbyxor i barnstorlek. Ytterligare 40–50 meter efter regnbyxorna har figuranten gömt sig bakom ett träd. Hunden ska först markera föremålet genom att stanna, och efter belöning från föraren ska den fortsätta för att hitta figuranten.
– Övningen går ut på att ge hunden en synretning, men för att hitta ett föremål och sedan figuranten måste hunden använda nosen. Den lär sig att koppla från synen till att gå över på vittring och hitta det som är avvikande i miljön, förklarar Peter Landgren.
För att lyckas måste hunden sålla bort de lukter som de är vana vid i skogen.
– Vi brukar valla i det område där hunden ska söka efter föremål och figuranter. På så sätt blir det flera olika spår och extra störningar för hunden. Det gör att den måste anstränga sig mer för att hitta det avvikande föremålet, säger Amelia Barklid, som tränar med sin australian shepherd Kailo.
När Missing People kopplas in är det ofta vid skogssök.
– I stadsmiljö är det mindre fördelaktigt för hundarna, det är för mycket folk och annat som är i rörelse, säger Helena Karlsson och fortsätter:
– Sedan är hundarnas sökarbete också väldigt väderberoende. Vi kan behöva söka igenom ett område mer än en gång om vädret har varit för dåligt.
Trots att det händer att de inte hittar någonting så är denna typ av träning bland det roligaste som Helena vet.
– Och samtidigt gör vi en otrolig nytta, avslutar hon.
