Har ni äntligen bestämt er för hund? Var det ett beslut som tog tid att komma fram till eller skedde det mer spontant?
Spontana beslut behöver inte nödvändigtvis vara dåliga om man vet vad det innebär att ha hund och om har klart för sig vad man är ute efter. Ska man köpa sin första hund eller inte haft hund på länge, behöver man planera lite mer och ställa sig en rad frågor. Hundstallet och Blocket svämmar över av unga omplaceringshundar och jag skulle uppskatta att majoriteten av dem är icke-genomtänkta valpköp.
Att äga en hund är ingen rättighet. Om man jobbar heltid och inte kan ta med sig hunden behöver man lösa en hållbar och långsiktig dagpassning. Det är inget liv för en hund att sitta ensam hela dagar även om den får en lunchpromenad. Krasst men sant. Hunden är ett flockdjur och den behöver sällskap för att må bra.
Du behöver också tänka flera år framåt. En hund kan leva upp till femton år om man har tur. Såklart kan livet förändras men det bör finnas en plan.
Sedan är det dags att välja ras. Blandraser är fantastiska, men det går inte att komma ifrån att det är svårt att förutspå vilka egenskaper som slår igenom. Valpar ur samma kull kan vara väldigt olika, både till utseende och sätt. Är man beredd att möta detta så kan det såklart bli jättebra (eller om man vill ta en vuxen blandras där personligheten redan är framträdande).
Utseendet får inte styra ditt val av ras, det är varken schysst mot dig eller hunden och blir sällan bra. Du behöver fundera ordentligt över vilka egenskaper du önskar hos din blivande hund. Hur mycket vill och kan du aktivera hunden? Ska ni vandra tillsammans? Träna någon speciell sport? Eller är det framförallt en promenad- och myskompis du är ute efter?
Naturligtvis behöver alla hundar ordentligt med motion och mental stimulans (alla hundar, oavsett ras!) men sen finns det dem som behöver mer. Högaktiva hundar, arbetande hundar som avlats för ett speciellt ändamål. Mitt hjärta brister varje gång jag ser en sådan hund hamna i fel hem. Huskys, bordercollies eller utpräglade jakthundar (för att nämna några) som köps som sällskapshundar och får leva begränsade liv utan någon möjlighet att utföra det arbete de är skapta för.
Gör inte det misstaget – många före dig har redan gjort det. Se till att du kan tillgodo se din hunds behov.
Med det sagt, när valet av ras står klart ska rätt uppfödare hittas. Ha framförhållning, leta, läs på och bilda dig en uppfattning. Vilken uppfödare har den typ av hund och hundtänk som tilltalar dig? Engagerar sig uppfödaren i er även efter köpet? (för en del är uppfödarkontakten viktig). Hur mycket får valparna uppleva innan de lämnar boet? Har de träffat andra djur, människor, barn? Har de vistats i andra miljöer än hemmet och trädgården? Valpar är oerhört formbara och lättpåverkade och man ska inte underskatta vikten av en bra miljö- och socialträning redan hos uppfödaren.
När du hittat rätt uppfödare är det viktigt att ha en dialog. Berätta vad det är för egenskaper du söker och vilket hem du kan erbjuda. Vill uppfödaren välja ut en valp till dig är det ingen nackdel – det visar på en uppfödare som är mån om att hundarna hamnar rätt. Ingen känner valparna så bra som uppfödaren och denna kan se egenskaper som du under ett besök lätt kan missa. Om allt övrigt känns bra, så tycker jag du ska lita på din uppfödare.
Sen är det bara den olidliga väntan kvar. Förbered dig och hemmet. Är du ny som hundägare är en onlinekurs för blivande valpägare ingen dum idé.
Önskar dig och din nya bästa vän all lycka!
