Skarpa larmet: Bara en tidsfråga innan rabies sprids i Sverige!

Smugglingen av hundar till  Sverige fortsätter att öka. Men trots att landets veterinärer allt oftare stöter på valpar vars importpapper är falska och vars härkomst är helt okänd, kan de i de flesta fall inte göra anmälan till Jordbruksverket. Detta fastän rabies är en anmälningspliktig sjukdom.

Veterinärer har nämligen tystnadsplikt, vilket betyder att sekretesslagen och GDPR hindrar dem från att anmäla så länge de inte kan hänvisa till vad som kallas ”klinisk misstanke” om rabies.

För att kriterierna för sådan misstanke ska vara uppfyllda krävs antingen att hunden de undersökt visar symptom på rabies, eller att det går att bevisa att den kommer från ett land där rabiessituationen är okontrollerad.

Under myndigheternas radar

Det får i praktiken till följd att en hund som ”bara” visar sig ha sålts med falska intyg om härkomst och rabiesvaccination passerar under myndigheternas radar – trots att det kan ta månader innan en hund som smittats av rabies uppvisar symptom.

Varje år stoppas några hundra hundar vid Sveriges gränsövergångar. I vissa fall nöjer sig tulltjänstemännen som upptäcker smugglingsförsöken med att avvisa de misstänkta smugglarna. I andra fall fattar Jordbruksverket beslut om att hundarna ska avlivas, på plats.

Det händer även att de som försöker föra in hundar illegalt i Sverige grips och ställs inför rätta. Men att någon döms för den här typen av smugglingsbrott är ovanligt.

Mörkertalet är mycket stort

Exakt hur många smuggelhundar som kommer till Sverige varje år är väldigt oklart. Mörkertalet är stort och eftersom många insmugglade hundar inte kommer till myndigheternas kännedom, trots att de blir sjuka och i behov av veterinärvård, är det ingen som vet hur många de faktiskt är.

– Det blir en gråzon där det kan vara svårt för oss att få kännedom om de här hundarna och sen så kan det också vara de som aldrig kommer till en veterinär, förklarar Emelie Pettersson, biträdande stadsveterinär vid SVA för Sveriges Radios program Kaliber.

Vill ha skarpare lagstiftning

Om ett enskilt fall ska anmälas utan uttryckligt tillstånd från djurägaren är idag nästan helt och hållet upp till landets enskilda veterinärer. Detta vill såväl veterinärerna själva, som myndigheterna som ansvarar för landets djurhälsa ändra på.

– Vi skulle vilja se en tydligare reglering i lag här som underlättade för veterinären i fråga, säger Simon Löfgren – enhetschef på Jordbruksverkets djurinförselenhet – till Kaliber.

Frågan om strängare lagstiftning ligger redan hos Regeringskansliet. Där anser man sig dock behöva mer underlag i frågan om veterinärers möjligheter att anmäla smuggelhundar. Om och när en skärpning av lagen kan ske är därför oklart.

"En fruktansvärt otäck sjukdom"

Under tiden fortsätter risken för ett rabiesutbrott att öka i Sverige. Smuggelhund för smuggelhund.

– Det är inte varje smuggelhund som bär på rabies. Men om det kommer tillräckligt många smuggelhundar så förr eller senare kommer det en smittad och den kan sprida det till väldigt många andra, säger Susanna Sternberg Lewerin, veterinär och professor i epizootologi vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU.

– Det sägs att det här är fruktansvärt otäck sjukdom för människor. Det kan man föreställa sig också. Man blir förändrad i psyket och man får kramper, smärtsamma kramper, fortsätter hon.

"Klappa inga okända hundar"

Även Gunnel Hellman, pensionär som arbetat länge med hundärenden hos Tullverket oroas av utvecklingen. Enligt henne kan rabies komma till Sverige precis när som helst, med en smuggelhund.

– Sen är det ju bara frågan hur mycket han hinner smitta innan man upptäcker att det är rabies. Jag tror inte det är det första man tänker på i Sverige som köpare, att min hund kan ha rabies. Jag har sagt till mina barn och barnbarn att ni klappar inga hundar som ni inte känner, säger hon till Kaliber.