Så kan du motionera den reaktiva hunden
Om varje promenad är ett ständigt navigerande mellan sådant hunden reagerar på är risken att promenaden bara blir precis så lång som behövs för att hunden ska få uträtta sina behov. Foto: Getty Images.

Så kan du motionera den reaktiva hunden

Att kunna motionera sin hund är för många hundägare en självklarhet. De dagliga promenaderna kompletteras med pulshöjande aktiviteter som drag, joggingturer och ansträngande vandringar. Men det är inte alla hundar som det är enkelt med! En del reagerar starkt på andra hundars och människors rörelser, tycker det är obehagligt med selar och annan utrustning eller är rädda för cykeln eller agilityhindren. Som tur är finns det träningssätt och aktiviteter som gör att även dessa hundar kan få röra på sig.

Att få röra på sig är viktigt för alla djur och människor, inte minst för våra hundar som – om man tittar på vilda hunddjur – borde ägna en stor del åt sin vakna tid åt förflyttning. Men för en del hundar är varje promenad en kamp. Att anmäla sig till exempelvis draghundskurs tillsammans med andra hundar känns omöjligt, och att fjällvandra med risk att möta människor, stöta på vilt och sova i tält känns utom räckhåll.

Begränsas möjligheterna till promenader och andra aktiviteter med din hund på grund av att den reagerar starkt på andra hundars och människors rörelser, utrustnig med mera som den tycker är obehagligt? Misströsta inte. Det finns träningssätt och aktiviteter även för den reaktiva hunden.

Den hund som är reaktiv, har rädslor, stark jaktlust eller där behoven att träna att ta på dragselen är svårare än själva draget kan ibland få stå tillbaka när det kommer till den fysiska träningen. Trots att det kanske är den typen av hund som behöver rörelse mest. Jenny Nyberg, doktor i neurovetenskap vid Göteborgs universitet, som forskar på den mänskliga hjärnan säger att fysisk aktivitet har positiva effekter inte bara på kroppen utan också på hjärnan. Motion och rörelse är stressreducerande. Fysisk rörelse förbättrar de kognitiva funktionerna som inlärning och problemlösning. Du kan med andra ord bli både smartare, lugnare och faktiskt till viss del motverka hjärnans åldrande med hjälp av fysisk aktivitet.

Och en hundhjärna är ur de aspekterna inte olik människans: fysisk rörelse är viktigt för välbefinnandet och för att hålla sig inte bara fysiskt utan även mentalt frisk.

Långsam tillvänjning

En hund med stressproblematik kan med andra ord få delvis minskade problem genom klok fysisk aktivitet. Snabba ruscher som efter bollar eller pinnar, eller annan hetsig träning kan dock få motsatt effekt. Däremot har lågintensiv konditionsträning uteslutande positiva effekter på fysiskt friska, vuxna individer.

Men om varje promenad är ett ständigt navigerande mellan sådant hunden reagerar på är risken att promenaden bara blir precis så lång som behövs för att hunden ska få uträtta sina behov. Att jogga eller cykla med en hund som behöver omvägar kring andra joggare och cyklister är inte det enklaste.

Så hur tillgodoser man behovet av rörelse för den hund som inte kan vara lös och inte heller motioneras i närheten av andra djur eller människor? Det enkla svaret är: andra tider och andra ställen. Och så långsam och successiv tillvänjning av det den tycker är svårt.

”En hund som reagerar på andra hundar som springer kan vänja sig vid hundar som rör sig om du lägger upp träningen smart”

En hund som reagerar på andra hundar som springer kan vänja sig vid hundar som rör sig om du lägger upp träningen smart. Börja där hunden tycker det är enkelt. Kanske kan den titta på hundar som går? Belöna den när den lugnt ser på när en hund skrittar. När den inte längre bryr sig om det så gör samma sak med en hund som travar. Och sen en som galopperar.

Du kanske kan spela upp ljudet från hundar som tränar, först på låg volym och sedan högre. Belöna hunden när den lyssnar lugnt. Ta hunden till en inomhusträning men stå bara i den öppna dörren och lyssna och låt den vänja sig vid ljudet av hundarna som springer. Ta den sedan till en träning utomhus där din hund kan se hundarna – men börja på långt avstånd.

Nyckeln är att hålla hunden under stresströskeln – så länge den fortfarande är lugn främjas inlärningen.

Belöningar och tålamod

På samma sätt kan du träna andra saker som hunden tycker är svårt – exempelvis att jogga eller cykla med dig.
Dela upp det i små delar: titta på en cykel som leds. Lyssna på ljudet, håll dig på avstånd.
Vänj hunden vid dragselen genom att låta den dutta med nosen på den för godis, sedan sticka huvudet genom en av remmarna. Lägg selen på ryggen utan att huvudet och benen är påklädda.
Leta upp ett motionslopp med människor som joggar och låt hunden kika på avstånd. Spring själv men bara kort och bara när hunden är lugn.
Leta upp en tom fårhage (fråga ägaren först) och släpp hunden där, eller låt hunden röra sig friare i sele och långlina.

Vänj hunden vid dragselen genom att låta den dutta med nosen på den för godis.

Trickträning som motionsform

Även på de vanliga promenaderna finns möjligheter till fysisk rörelse som inte kräver utrustning eller inblandning av andra.
Lär hunden runda träd och låt hunden ta ut svängarna under kontrollerade former, skicka den i cirklar och åttor, på långt avstånd och flera varv. Använd nedfallna stockar och låt hunden balansera och röra sig över och under. Lär hunden slalom mellan benen, att snurra åt båda hållen och låt hunden leta utlagda leksaker i gräset och komma med dem till dig.
Det behövs inte fjäll och upptrampade leder för att vandra tillsammans. Välj en dag med dåligt väder för att undvika människor och ta dig till nya platser i närområdet. Vik av från stigen och upptäck allt spännande som finns omkring er samtidigt som den fysiska träningen tillgodoses.

Låt hunden runda träd och låt hunden ta ut svängarna under kontrollerade former.

Tänk på att:

  • Kolla hälsan först. Om du misstänker att hunden har ont eller andra fysiska problem – kolla med en veterinär och/eller en fysioterapeut innan fysisk ansträngning. Om hunden plötsligt börjar utåtagera eller reagerar negativt när selen eller cykeln kommer fram – säkerställ först och främst att den inte har ont. Att få ett träningsprogram anpassat för din hunds fysiska kapacitet är bra även för friska hundar. Prata med en hundfysioterapeut, det är en god investering. Ta hjälp av en hundbeteendeutredare eller hundpsykolog som kan hjälpa dig att lägga upp en träningsplan för reaktiviteten.
  • Smärta? Hunden som får tokfnatt på kvällarna (kan söka smärtlindrande adrenalinpåslag) och är reaktiv kan ha ont. Boka tid för smärtutredning hos din veterinär, gärna en ortoped.
  • Ta det långsamt. Att vänja hundar successivt vid sådant som är nytt är smart att göra oavsett om hunden har visat att den är rädd eller inte. Det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Att introducera saker långsamt skadar aldrig.
  • Hund som känner obehag. En hund som reagerar på olika saker genom att skälla och göra utfall brukar kallas reaktiv. Men en hund kan visa sitt obehag på flera olika sätt. En del gör det genom att visa att de inte vill – till exempel vägra att närma sig eller försöka fly undan – och andra genom att bli extra uppe i varv. En hund som får ”glädjefnatt” och springer runt, runt kan göra det för att den egentligen tycker att något är väldigt svårt eller konstigt.

Text: Jessica Mann, foto: Cia Lorentzon och Getty Images.

Om Jessica Mann:

  • Är instruktör och hundbeteendeutredare och har skrivit böckerna Valpträning – så gör du din hund till en vardagshjälte samt Blygerhundar – så gör du din hund till en superhjälte.
  • Har fyra hundar som tränar i freestyle, heelwork to music, rallylydnad, nosewok och hoopers.
  • Driver hundföretagen Motiverade hundar och Attityd hundkunskap.