Näsan bättre än nosen?

Näsan bättre än nosen?

Att hundens luktsinne är otroligt vet vi och ofta sägs det att hundens luktsinne är överlägset människans. Men stämmer det verkligen?

 Text Jasmine Öhlin, foto Getty Images

Med nosen nästan fastklistrad i backen undersöker hunden världen på sitt sätt, genom luktsinnet. Hundens fantastiska nos tar in majoriteten av all information från omvärlden och med träning kan hundar lära sig att uteslutande fokusera på en doft. Det är en otrolig resurs för oss människor vid till exempel jakt och narkotikasök. Ofta sägs det att hundens luktsinne är 10 000–100 000 gånger bättre än människans. Denna vedertagna forskning är dock något som inte alla håller med om.

Inte alls överlägset

Hjärnforskaren John McGann menar på att hundens luktsinne inte alls är överlägset det mänskliga luktsinnet. I en studie från maj 2017 menar McGann på att människans dåliga luktsinne bara är en långlivad myt som hängt kvar sedan 1900-talet.

Olika luktreceptorer

“När människans och andra däggdjurs luktsinnen har jämförts i studier har resultaten blivit tydligt olika beroende på vilka dofter som valts. Förmodligen beror detta på att olika djur har olika luktreceptorer. I studier där en mängd lämpliga dofter använts har människan presterat bättre på vissa dofter än laboratorieråttor och hundar, men även presterat sämre på andra. Likt andra däggdjur kan vi urskilja otroliga mängder olika dofter och även människor kan följa doftspår utomhus.” säger Mc Gann i studien.

Människan bättre?

Människan är bättre än hundar när det kommer till lukter från biologiskt sönderfall, som doften av en jordåker, från stillastående vatten eller från mat som har ruttnat eller möglat. Vad som är gemensamt är att de innehåller ett ämne som heter geosmin och att de alla potentiellt kan vara skadliga för oss.

“Om du häller en enda droppe geosmin i en vanlig simbassäng kan en människa känna lukten av den. Där är vi bättre än hunden”, säger Johan Lundström som är neuropsykolog och luktforskare vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Nosen kan separera och fokusera

Hunden är dock utan tvekan bättre på att separera och uthålligt fokusera på specifika dofter. De är även bättre på att plocka upp dofter som inte har någon koppling till artens överlevnad. Användningsområdena för hundens nos är många, allt ifrån att spåra brottslingar, hitta knark och sprängämnen till att larma strax innan ett epilepsianfall.

Genom att träna viltspår, kantarellsök eller nosework kan du stimulera din hunds viktigaste sinne och få en lyckligare hund. Kanske kan du samtidigt passa på och testa ditt eget luktsinne?

Så fungerar hundens nos

Nosens fuktiga yta hjälper till att samla och lösa upp doftpartiklar och hunden kan använda varje näsborre enskilt för att lättare urskilja doftens källa. Hundar andas in och ut via två olika luftvägar, det gör att hunden kan behålla doft även under utandning. Där skiljer den sig från oss människor där doften försvinner tills vi andas in igen.

Inuti hundens nos finns två håligheter som separeras av brosk. I håligheterna finns labyrintliknande benstrukturer, så kallade näsmusslor, täckta med slem. Slemmet inuti nosen fyller samma funktion som den fuktiga utsidan. Från näsmusslorna transporteras doftämnen vidare till hundens doftcentrum, det olfaktoriska systemet. Där finns hela 220–300 miljoner doftreceptorer. Receptorer skickar sedan vidare information till luktloben i hundens hjärna som är ungefär fyra gånger så stor som människans.