När hundar dör

När hundar dör

Vad händer efter döden? När hundar dör? Vad gör man med sin älskade vovve när livslågan slocknat? I Sverige finns det flera begravningsplatser som endast är till för djur. En av dem är Djurkyrkogården på Djurgården.

Djurkyrkogården på Djurgården är mer än hundra år gammal. Fint belägen mellan Kaknästornet och Lidingöbro Värdshus göms den i ett lummigt skogsparti. På en yta nära 12 000 kvadratmeter finns här inte bara hundar, utan alla möjliga sällskapsdjur som sköldpaddor och papegojor, begravna.

Djurkyrkogården

Den äldsta graven tillhör hunden Nero, som var en nära vän till författaren August Blanche (1811-1868). Nero var först begraven vid Malmgården, men när den revs för att ge plats åt Valhallavägen flyttades Neros stoft och gravsten till Djurgården. Flyttningen bevakades och rörde otaliga hjärtan på den tiden. Det sägs att det var därefter stockholmarna spontant började begrava sina hundar nära Nero och på så sätt växte Djurkyrkogården på Djurgården fram.

Men under många år blev kyrkogården övergiven. Ingen tog hand om gravarna och inga sällskapsdjur begravdes längre här. Platsen växte igen. Erik Westerberg, som är trädgårdsmästare i grunden, läste om Djurkyrkogården i en tidning för 25–30 år sedan. Han brukade ofta gå hit på promenad och vandra mellan gravarna. Hans sörjde platsens förfall och tack vare hans eget initiativ så tog Svenska Kennelklubben år 1995 över ansvaret för djurkyrkogårdens drift. Erik blev föreståndare och sköter om platsen och anordnar begravningar och numera skyddas Djurkyrkogården av Stockholms Nationalpark.

Begravningscermoni

Så här går en begravning till på Djurkyrkogården: När det är tid för begravning kommer föreståndaren Erik Westerberg att vara på plats och möta dig. Tillsammans går man fram till platsen där husdjuret ska ligga och begravningsceremonin förrättas. Ceremonin börjar med att Erik Westerberg berättar lite historia om Djurkyrkogården. Därefter sänks urnan ner i graven och Erik läser den helige Franciskus bön djurens skyddshelgon. Graven återfylls med blomjord så att det formas en liten gravkulle på vilken man sedan kan plantera blommor eller smycka på annat visl.

Alla djur som begravs på Djurkyrkogården är kremerade. Men man behöver inte ha en egen gravplats – det går utmärkt att strö ut askan i minneslunden om man så önskar.

Det är inte tillåtet att begrava eller sprida askan själv

Gravplatsen kan sedan prydas med en vacker gravsten, ett kors, en skulptur, ett träd, en buske eller en annan symbol. Skulpturer, träd eller buskar kan beställas efter önskemål i samråd med föreståndaren för djurkyrkogården. Vill man går det även att istället sprida ut askan i minneslunden. Men man får varken begrava sitt sällskapsdjur eller sprida ut askan själv, man måste alltid kontakta föreståndaren Erik Westerberg.

En standardbegravning kostar 1175 kronor och då ingår begravningsceremonin, två säckar fin blomjord och fem års gravrättsavgift. Att sprida ut askan i minneslunden kostar 400 kronor.

Begravning för sällskapsdjur

Vissa kommuner tillåter att man begraver döda husdjur, både inom och utanför tättbebyggt område. I andra kommuner är det helt förbjudet att gräva ner djurkroppar. Därför måste man alltid kolla sin egen kommuns regler. Ofta har kommunen anvisningar på hemsidan om vad som gäller för begravning av döda husdjur.

Stockholms kommun tillåter till exempel bara begravning av djur som är kremerade, dessutom måste begravningen ske på en djurkyrkogård.

Djurkyrkogården på Djurgårdens telefon är 08-570 27 363 eller 070-33 11 084.

 

Vill du läsa mer om den sista tiden?

Carro Alupos blogg: Ett sista farväl

Trazel somnande in hemma