Den söta franska bulldoggen är visst en riktig mysfralla, säger de som har turen att ha en fralla i sin vardag. När man ser de här bilderna är det inte svårt att fatta varför. Och här fick vi också lära oss några saker som vi inte hade en aning om.
Franska bulldoggar kommer faktiskt inte från Frankrike. Engelska hantverkare från Nottingham, som blev arbetslösa efter industrirevolutionen, flyttade i stora skaror till Frankrike och medförde då sina hundar. Så blev de engelska småhundarna franska småhundar.
Frallorna var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet de prostituerades favoritras i Paris. Där ökade hundrasens populäritet och de spred sig snabbt bland övriga nattugglor och bohemer – och vips fanns de överallt.
Populäriteten för rasen slog i taket rejält efter Westminster Kennel Club Dog Show 1913, då hundra frallor deltog. Men redan 15 år tidigare hade Waldorf Astoria, hotellet i New York, hyrt hela balsalen för en fransk bulldogg-utställning som fick extremt mycket press med den tidens mått mätt.
Den sista ryska tsarfamiljen vid makten, Romanov, hade många husdjur, och storfurstinnan Tatiana hade en högt älskad fransk bulldogg som hette Ortino. Enligt ryktet styrde Ortino hela hushållet och sov i storfurstinnans säng trots att han snarkade mycket högt.
En riktigt fin fralla fanns ombord på Titanic. Gamin de Pycombe var en svindyr utställningsfralla som kostade sin husse motsvarande 20 000 dollar. Husse överlevde Titanic, men Gamin klarade sig inte.
Det är hemskt noga med vikten. I alla fall om man vill ställa ut sin fralla i USA. Där får hunden inte väga mer än 28 pund, det vill säga drygt 12 kilo.
Om du tycker att du ser dem oftare numera är det nog sant. Både i Europa och USA klättrar de på populäritetslistorna. Med tanke på att de är starka personligheter med mycket humor och en hel del envishet, hm … är väl inte det så konstigt?