Inkallning på nytt sätt
Har du en hund som glatt kommer på din inkallning även om ett gäng joggare, cyklister, renar, kor, hästar, hjortar, harar eller katter drar förbi? Då är du bara att gratulera. Antingen har du gjort ett superjobb som hundtränare eller så har du en hund utan jaktinstinkt.
Det har jag aldrig haft.
Värst av alla hundar jag ägt är Nellys mormor Stella, som alltid försökt jaga allt på fyra ben. Tack och lov verkar Nelly inte ha ärvt hennes jaktlusta. Och Nelly tränas också på ett annat sätt än Stella.
I stället för vanliga motivationsinkallningar (en person håller valpen medan ägaren går en bit bort och kallar in) har vi gjort så här:
- Till att börja med har Nelly lärt sig nosdutta i min handflata, det som också kallas handtarget. Om jag håller ner handen ska hon trycka sin nos mot min handflata. Då blir det belöning.
- Gradvis har jag börjat kasta belöningen i motsatt riktning mot den hand jag håller ner. Håller jag ner vänster hand så kastar jag belöningen åt höger.
- När Nelly hämtat belöningen åker min vänsterhand ner igen så att hon kan springa tillbaka mot den för en ny nosdutt och en ny belöning. På så vis kan vi köra många korta (2-5 meter) inkallningar efter varandra.
- Sen har jag steg för steg satt ett ord på inkallningen. Till att börja med ropade jag ”hit” när hon redan var på väg in mot mig. Sen ropade jag ”hit” när hon precis börjat springa mot mig. Nästa steg var att kalla på henne precis innan hon började springa mot mig. Och till sist ropade jag på henne när hon var upptagen av annat.
Det är viktigt att INTE upprepa inkallningsordet om hunden inte kommer på första kommandot. Stäng i stället handen och vänta en halv minut och upprepa sen övningen. Om hunden fortfarande inte kommer så har du gått för snabbt fram. Backa då något steg i träningen.
Nelly tränas nu i lite svårare miljöer, bland annat ute i skogen. Då har hon alltid en långlina på sig – för säkerhets skull.
