Hur mycket aktivitet behöver hunden?

Hur mycket aktivitet behöver hunden?

Att hunden behöver både motion och mental stimulans vet vi, men hur mycket är lagom?

Vi börjar med en motfråga – hur mycket aktivering behöver du själv? Och hur mycket behöver tioåringen jämfört med pensionären? Och hur är det med tjejen som alltid verkar hänga i joggingspåret eller kompisen som går på varenda konsert? Just det, det är individuellt. Och det samma gäller våra hundar.

Men även om aktivitetsbehovet och vilken typ av aktivitet som passar skiljer sig rätt rejält mellan den lilla valpen, den spralliga treåringen, seniorhunden samt olika raser, finns det ändå några riktlinjer att hålla sig till. En grund som din hund behöver och har rätt till.

Lagen säger

Promenader till exempel. En hund behöver minst tre promenader om dagen där den får röra på sig, uträtta sina behov och få nya intryck. Lagen säger rastning minst var sjätte timme, men troligen sover ni längre på natten. Då brukar det bli rätt bra att sprida ut dem på tre, eller fler, under er vakna tid.

En mil om dagen

Hur lång ska då promenaden vara? Enligt fysioterapeut Maria Knutas klarar en vuxen, ”normalstor” frisk hund i hyfsad form bra att gå en mil om dagen. Den måste inte gå så långt, men den kan. Börjar du räkna efter så kanske det inte blir så långt därifrån; en kortare runda för morgonkissningen blir snabbt en kilometer, lunchpromenad på runt en halvtimme i hyfsad takt blir 2-3 kilometer, och sen en längre tur på kvällen på kanske 3-5 kilometer. Sätt på dig en stegräknare eller ladda ned ”runkeeper” eller liknande träningsapp i mobilen så ska du se att det kan bli mer än du tror. Förhoppningsvis.

Gå tillsammans

Är resultatet åt det andra håller kanske det är dags att ta sig en funderare på hur ni kan få till lite fler steg. 10 000 steg om dagen är ju en riktlinje för vad vi tvåbeningar behöver för att må bra. Det motsvarar ungefär 6-7 kilometer om dagen, och de klarar de allra flesta vuxna, friska hundar utan problem.

Ett enkelt sätt att ge promenaden mervärde, särskilt om ni inte vill eller kan gå så långt, är att byta slinga och ta nya stråk. Du kan också lägga in lite enkel, kul träning eller balansövningar ett par gånger under promenaden. Eller varför inte ta sällskap med en kompis? Bara att gå tillsammans med en annan hund är oändligt mycket mer stimulerande än att gå ensam. De behöver inte leka med varandra, bara vandra tillsammans. Det gäller nog dig själv också, eller hur?

Den mentala stimulansen

Men övrig aktivering då? Mental stimulans? Här är det också väldigt beroende på vem din hund är. För den lilla valpen kan det var fullständigt utmattande att träffa en hundkompis under en halvtimme eller åka buss för första gången. När alla dofter, ljud och synintryck är nya kan det räcka med att det händer lite nytt och spännande några minuter några gånger om dagen. Det kan vara allt från hanteringsträning, träffa en häst eller gå till ett nytt rastningsställe. Den nyfikna, självsäkra och framåt valpen kanske kan tänka sig att hänga med några vuxna kompisar på hundklubben och titta på när de vuxna tränar flera timmar utan problem. Medan den lite försiktige herrn är nöjd med att gå i spåren efter en katt en liten stund för att få sin dagliga dos av spänning. Men nya intryck behöver de alla, för att växa upp till trygga, sociala individer.

Sugen på jobb

En arbetssugen bordercollie, schäfer, australian shepherd, jaktlabrador eller siberian husky i sina bästa år behöver däremot få utlopp för sitt behov av att arbeta. Bordecollien och aussien kanske inte absolut måste valla eller labradoren jaga, men raser och hundar som har stor arbetsmotivation behöver få arbeta med både kropp och knopp minst 1-2 timmar om dagen. Lite mer krävande lydnads- eller trickträning, ett rejält spår eller annat intensivt nosarbete kan vara ett bra substitut.

Huskyn kan kanske klara sig utan snö och släde, men den behöver få springa ordentligt. En vilodag i veckan funkar fint för arbetande raser, och är nog till och med nödvändigt, men inte tvärtom. Givetvis finns det individuella skillnader även här, och behoven minskar när hunden blir äldre. Men de försvinner inte. Istället gäller det att tänka nytt för senioren, så den får den stimulans den behöver även om den inte orkar springa som förr. Rallylydnad och nosabete kan fungera bra.

Den vanliga sällskapshunden?

Om det nu är en sådan du har? Att du har köpt den för att vara sällskapshund betyder inte automatiskt att det ÄR en sällskapshund. Många raser som idag främst fungerar som sällskaps- och familjehundar som till exempel springer spaniel, golden retriever, shetland sheepdog, västgötaspets, flat coated retriever, jack russel terrier, rottweiler, beagle och samojedspets har alla sitt ursprung i uppgifter i arbete som jakthund, vakthund, vallhund eller draghund.

Utsuddade egenskaper

Med åren har vissa rasers specifika egenskaper ibland suddats ut, eller så finns olika ”linjer” bland uppfödarna. Då satsar vissa uppfödare på att ta fram exempelvis labradorer med stort intresse för jakt, medan andra avlar på labradorer där jaktinstinkten inte är lika stark och med en mentalitet mer lämpad för familjehundar. Ofta skiljer de sig åt en del fysiskt också. Har du inte riktigt koll på din ras, eller raserna som ingår i din blandras, är det dags att läsa på vad som finns i generna. För även om din flat coated retriever inte har jagat och apporterat fågel på flera generationer – ge den något att bära och hämta och den blir lycklig. Precis som samojeden troligen kommer att älska när du spänner den framför cykeln eller skidorna eller jack russeln om den får gräva fram leksaken du gömt i en lövhög. Ett par sådana här små aktiviteter om dagen, bara 5-10 minuter per pass och kanske ett träningspass på 15-30 minuter med koppelträning, trix, något riktigt fysiskt tröttande eller nosarbete så är du troligen i mål aktivitetsmässigt med den här typen av hund.

Att få vara med

Rena sällskapshundar är till exempel bichon havanais, cavalier king charles spaniel, mops, chihuahua och tibetansk spaniel. Det innebär inte att de inte behöver någon aktivering, men de har sällan samma behov av att få utföra en speciell uppgift.

Sist men inte minst – att bara få vara med kan också bli en typ av aktivering. Många hundar är helt nöjda med att bara få vara en del av det dagliga familjelivet. Men då ska den få vara med och få vara aktiv. Ta med den när du hämtar barnen på dagis eller efter aktiviteter, kanske kan den hjälpa dig att bära något, hänga tvätt, hämta posten eller tofflorna, väcka barnen eller gräva upp potatis? Att känna att man fyller en funktion är viktigt, både för människor och hundar.

KAN DET BLI FÖR MYCKET AKTIVERING?

Absolut! Överstimulering är minst lika skadligt som understimulering och kan leda till stress och överbelastning. Dessutom kan det bli besvärligt om du lägger ribban alltför högt från början, det kan komma stunder i livet då du inte hinner eller orkar hålla samma höga nivå. Då kan det var svårt för hunden att ställa om. Lagom är bäst. Är du osäker på vad din ras behöver, prata med uppfödaren eller någon annan kunnig person.

TEXT Susann Gson Engqvist