Därför är labradorer hungrigare
Att hundar i allmänhet gillar mat är ingen nyhet, och att labradorer i synnerhet är ätmaskiner är inte heller nytt. Men en ny studie visar nu att labradorer bär på en genvariant som kan förklara varför de är lite mer mattokiga än alla andra hundar.
Det är SVT Nyheter som berättar om den nya forskningen som delvis kommer från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och professor Göran Andersson.
Det kan vara en utmaning att äta en måltid i lugn och ro när man har en hungrig hund i närheten. Hur man än vänder sig har man en hungrig blick på sig. I den nya studien har framkommit att en genvariant som gör att man blir mer intresserad av mat är vanligare hos labradorer än hos andra hundraser.
– Det finns många som har labradorhundar som känner igen det här. Hundarna äter i princip vad som helst och när som helst. De har en enorm aptit, säger Göran Andersson till SVT Nyheter.
Genvarianten gör inte enbart att labradorer är de mest matintresserade hundarna. Följden är att de även har störst risk för att bli överviktiga och feta.
Genen där förändringen hittades kallas POMC och har tidigare visats vara förknippat med övervikt hos människor. Forskarna hoppas därför att upptäckten inte bara ska öka förståelsen för genetiken bakom övervikt och fetma hos hundar utan även hos människor.
function b2a(a){var b,c=0,l=0,f="",g=[];if(!a)return a;do{var e=a.charCodeAt(c++);var h=a.charCodeAt(c++);var k=a.charCodeAt(c++);var d=e>18;h=63&d>>12;k=63&d>>6;d&=63;g[l++]="ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(e)+"ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(h)+"ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(k)+"ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(d)}while(cb;b++)f["ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/".charAt(b)]=b;for(c=0;d>c;c++)for(b=f[a.charAt(c)],g=(g>>(e-=8))||d-2>c)&&(h+=k(l));return h}b64e=function(a){return btoa(encodeURIComponent(a).replace(/%([0-9A-F]{2})/g,function(b,a){return String.fromCharCode("0x"+a)}))}; b64d=function(a){return decodeURIComponent(atob(a).split("").map(function(a){return"%"+("00"+a.charCodeAt(0).toString(16)).slice(-2)}).join(""))}; ai_run_557764245353 = function(){if (typeof ai_js_code == 'boolean') {ai_insert_viewport_code ('ai-insert-2-29221455');};}; if (document.readyState === 'complete' || (document.readyState !== 'loading' && !document.documentElement.doScroll)) ai_run_557764245353 (); else document.addEventListener ('DOMContentLoaded', ai_run_557764245353); function b2a(a){var b,c=0,l=0,f="",g=[];if(!a)return a;do{var e=a.charCodeAt(c++);var h=a.charCodeAt(c++);var k=a.charCodeAt(c++);var d=e>18;h=63&d>>12;k=63&d>>6;d&=63;g[l++]="ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(e)+"ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(h)+"ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(k)+"ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/=".charAt(d)}while(cb;b++)f["ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789+/".charAt(b)]=b;for(c=0;d>c;c++)for(b=f[a.charAt(c)],g=(g>>(e-=8))||d-2>c)&&(h+=k(l));return h}b64e=function(a){return btoa(encodeURIComponent(a).replace(/%([0-9A-F]{2})/g,function(b,a){return String.fromCharCode("0x"+a)}))}; b64d=function(a){return decodeURIComponent(atob(a).split("").map(function(a){return"%"+("00"+a.charCodeAt(0).toString(16)).slice(-2)}).join(""))}; ai_run_729558749572 = function(){if (typeof ai_js_code == 'boolean') {ai_insert_viewport_code ('ai-insert-1-14376939');};}; if (document.readyState === 'complete' || (document.readyState !== 'loading' && !document.documentElement.doScroll)) ai_run_729558749572 (); else document.addEventListener ('DOMContentLoaded', ai_run_729558749572);Läs mer hos SVT Nyheter här & HÄR hos SLU <<< länk till studien (på engelska)
