Älskade unghund

Älskade unghund

Hundar blir också tonåringar. Den lyhörda valpen som tultat efter får små horn i pannan. Det är ett naturligt livskede som kan ge mattar och hussar gråa hår och bekymmersrynkor. Hur tar man sig igenom denna prövande period?

Plötsligt lockar omvärlden mer än du. Omgivningen ska erövras, en partner söks, byten önskas fällas och du är inte lika viktig längre. Och allt är som det ska. Men hur lotsar man tonåringen till en harmonisk vuxen hund?

Nya känslor

Det viktigaste är förståelse, tålamod och konsekventa rutiner. Det avgörande är att förstå den hormonella berg-och-dalbana unghundar går igenom. Små raser kan bli könsmogna kring 6-7 månaders ålder, större raser så sent som kring året. Under denna tid genomgår hunden fysiska och psykiska förändringar som kan förvirra den. Drifter valpen inte känt av som vakt, jakt och intresse för det motsatta könet är nytt och din unghund försöker navigera i alla dessa känslor.

Hormoner i gungning

Kroppsligt har den unga blivit starkare, snabbare och har en ork och uthållighet han/hon aldrig upplevt tidigare. Unga hanhundar har högre nivåer av testosteron än vuxna hanhundar, hormonet sporrar till konkurrerande och utmanande tendenser, vaksamhet, till och med reaktivitet hos vissa.

Tikar står inför den kroppsliga förändringen löpen innebär; värk, aptitpåverkan, oro, extra behov av närhet, stort intresse för hanar och samtidigt ett avståndstagande beroende på var i cykeln de befinner sig. Många hundar tampas med att inte känna igen sig själv i allt detta. Dessutom blir de bemötta av andra hundar på ett annat vis än innan, även det kan få dem att se på sig själva annorlunda.

Förändrar personlighet

Det är helt enkelt mycket att bearbeta. Därför kan unghundens personlighet tyckas förändras, vissa sidor kan upplevas överdrivna. Den kavata valpen kan bli en övermodig tonåring och den blyga kan bli mycket reserverad.

Nej alla unghundar brakar inte loss. En del tuffar lugnt på medan andra blir osäkrare under en period. Det är också normalt. Vad vi gör (snarare än vad hunden gör) med detta är avgörande för hundens utveckling.

Sätt i arbete

Så förse dig själv med tålamod och förståelse. Rama in när så behövs, släpp inte lös och ge frihet om din unghund inte kan hantera det utan att rymma, jaga, vakta självständigt etcetera. Lina, staket, stöttning och din guidning är vad din tonårshund behöver.

Gå gärna unghundskurser som bör fokusera på träningsmoment som impulskontroll, avslappning, samarbeta med dig och fysiska och mentala utlopp. För när allt river inombords behöver energin få ta vägen någonstans och ju mer du kan rikta drivet åt rätt håll desto bättre. Under unghundstiden är det läge att visa hunden vad han/hon är ämnad för. Sätt din unghund i arbete. Välj en sport eller aktivitetsform som passar dig men främst din ras och individ.

Många unghundar är understimulerade och/eller stressade. Arbeta din hund behagligt trött varje dag men se även till att minska stressfaktorer i din hunds liv. Stress är skadligt och kan få den trevligaste av tonåringar att balla ut totalt. Det är inte hunden det är fel på, det är stressen som talar.

Undvik onödiga konflikter

Efter gediget och regelbundet utlopp är det lättare att forma en tonåring sund. Gör så först i situationer och miljöer där hunden kan hålla sig på mattan och göra rätt. Utmana genom att försvåra lite lagom, det är viktigare att er träning främjar era band och lär hunden goda grunder än avanceras till något hunden kanske inte klarar av förrän i vuxen ålder.

Skippa fri lek med okända hundar under denna period då risken för sammandrabbningar och onödiga konflikter är stor just nu. Låt din yngling röja loss och leka med språksäkra hundvänner de känner väl och har förtroende för. Lek själv med din hund, det stärker era band och bör inte ha med fokus och prestation att göra. Det kan vara skönt för en tonåring som har rätt kort koncentrationsförmåga att få skippa högskoleprovet. Väv in samspel i leken som att sitta kvar medan du gömmer leksaken, vänta på varsågod innan du ger frikommando för godissök, öva kontakt och stillhet innan kamplek, med det kommer du långt.

Ställ dig emellan

Undvik att ge unghunden för mycket ansvar, det hör inte en tonårings konsekvenstänk till. Ställ dig emellan hunden och ett upplevt hot, exempelvis vid ett möte på promenaden om hunden annars hoppar fram, skäller, morrar eller drar sig undan, gäspar eller tittar bort för den delen. Visa på så sätt att du tar ansvar för möten. Vid interaktion med andra människor medlar du och förklarar vad din hund behöver i mötet så att erfarenheten blir som du tänkt dig. Din hund kommer uppleva din guidning och din roll i det sociala blir given.

Vid samspel med hundar kring resurser som leksaker, tuggben eller liggplatser är du rättvis och ser till att alla har flertalet resurser eller inga. Du visar vem som får vad och tar undan din hund eller motar bort den andra hunden så att ingen roffar åt sig på någons bekostnad. Lägg ingen värdering i det hundarna gör, se bara till att det blir rättvist och schysst. Igen tar du ansvar, det ger trygga hundar.

Trygg och välartad

Att du är konsekvent är viktigt för din unghund. Att samma sak gäller i alla kontexter, oavsett var ni är eller vem som är där, skapar ro. Traggla koppelträning och inkallning, var noga med rutiner som är viktiga för dig så som att hunden sitter innan han/hon får hälsa eller sitter bakom när du öppnar ytterdörren för besök. Repetera rutinen, peppa och belöna hundens önskvärda beteenden och rusta på så vis för samarbete i vardagslivet.

Alla hundar behöver få öva på den förmåga vi förväntar oss av dem. Under denna period kan det dock kännas som att tala med en vägg, men var lugn, tålmodig och tydlig på ett vänligt sätt så kommer hunden förstå dina intentioner. Nästa dag kan det ni lyckades med vara som bortblåst, det är okej, var lika konsekvent igen och igen. Då kommer du, när hormonerna lagt sig, skörda en trygg och välartad vuxenjycke.


Var uppmärksam på!

Fysiska åkommor blir märkbara först i detta livsskede då kroppen vuxit klar. Höftledsdysplasi, artros i armbågar, patellaluxation, ärftliga sjukdomar eller allergier kan ge symptom som kan tolkas som allmän stress eller reaktivitet. Kontakta en välrenommerad veterinär för att säkerställa att allt står rätt till.

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.
Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.
www.carolinealupo.se

Aktuellt