3,5 miljon till forskning om hundens och kattens hälsa
Djursjukvården i Sverige är idag lika avancerad som humanvården och det bedrivs också en omfattande forskning kring djurens hälsa. Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben stödjer forskningen genom en gemensam fond och beslutar årligen om vilka projekt som får medel. 2014 tilldelas totalt 22 forskningsprojekt medel från fonden varav 15 av dem är nya. Forskning kring DNA-tester och stamcellsbehandling är ett par spännande exempel.
– Att bidra till forskningen är en viktig del av Agrias verksamhet som veterinärt specialistbolag. Vi vill bidra till en ökad kunskap om djurhälsa och hur sjukdomar kan förebyggas, diagnosticeras och behandlas än mer effektivt, säger Pekka Olson, veterinär och forskningsansvarig på Agria Djurförsäkring.
Flera av projekten fokuserar på diagnos- och behandlingsmetoder. Två nya projekt, ett i Sverige och ett i Danmark, handlar om att få fram DNA-tester för olika sjukdomar. Det svenska projektet bedrivs på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och syftar till att kartlägga sjukdomsorsakande mutationer i arvsmassan, som sedan kan identifieras i DNA-tester.
– Vi står mitt i ett oerhört spännande teknikskifte där det blir möjligt att kartlägga hela arvsmassan på en individ och inte bara enskilda delar, säger Tomas Bergström som är forskningsledare på SLU. Det kommer att innebära mycket för veterinärmedicinen och för avelsarbetet.
SLU får även medel bygga upp den avancerade typ av utrustning som behövs för att utföra så kallad helgenomsekvensering. Det är en kraftfull teknik för att identifiera, sekvensera, hela arvsmassans sammansättning.
Det danska projektet syftar till att få fram ett gentest som kan påvisa ärftlighet av diskbråck hos taxar – en vanlig och allvarlig sjukdom hos just den rasen.
Stamcellsforskning
Ett annat projekt vid SLU som fått medel ska forska kring stamcellsbehandling av hundar med kroniska ledsjukdomar. Stamceller utvinns från hundens eget fett och injiceras i den sjuka leden. Annika Bergström är forskningsledare:
– Behandlingen används bland annat i Australien och USA. Det finns en del studier men det saknas fortfarande mycket kunskap, berättar Annika. Om det är som vi hoppas så får hunden mindre ont och ökad rörlighet i leden. Vi vill även utvärdera om effekten håller över längre tid,
Forskningsfondens mottagare
De största mottagarna 2014 är Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Även veterinärhögskolorna i Danmark och Norge har fått medel ur fonden eftersom Agria Djurförsäkring bedriver verksamhet i dessa länder.
Agria Djurförsäkrings forskningsfond har funnits sedan 1938 och avsätter varje år 4 promille av premieintäkten. Syftet är att stötta forskning kring djurhälsa och förhållandet människa-djur. Anslagen och fördelningen av medel samordnas, vad gäller forskningen om hund och katt, med Svenska Kennelklubben.
