Älskade cane corso - så är livet med hunden Aina

Daniel Åsbrink har tillsammans med sin sambo Erika den 9-åriga Aina.
– Jag gillar stora hundar, en hund ska vara hund. Det är en tuffare hund som kan kräva lite extra erfarenhet, men det är en väldigt trevlig och pålitlig ras, säger han.

Sofia Sundqvist Sofia Sundqvist Redaktör

05 mars 2024 - 13:41

Varför valde du Cane Corso?

– Jag hade bland annat haft Rottweiler tidigare, så vi funderade på att skaffa en till, men vi ville ha mindre bruks i rasen. Det var lite av en slump att vi hittade just Cane Corso, som är ganska lik Rottweiler på många sätt. Då började vi forska, läste på om rasen, kollade de reportage vi hittade från både Sverige och utomlands. Sen kontaktade vi uppfödare och pratade med dem. På den vägen blev det. Det är den ultimata hundrasen för oss.

– Jag gillar stora hundar. Man ska kunna ta i den utan att den går sönder, haha.

Hur är det att ha en Cane Corso?

– Det är en väldigt härlig gårdshunds och vakthund. Vi bor i hus på landet utanför stan. Hon är lös och går själv på vår tomt och sköter sig i princip själv. Hon har koll hela tiden på var vi är, men har samtidigt koll på grannar och vad som kommer på gatan. Hon är med oss hela tiden och fungerar i alla sammanhang.

Daniel har haft Aina, 9, sedan hon var valp.

– Hon vill framförallt ha koll på mig som är hemma under dagarna. Hon känns väldigt pålitlig och är ganska enkel. Jag har haft svårare hundar att träna upp, men Aina har varit väldigt medgörlig. Sen har man förstått att det kan vara väldigt olika från individ till individ.

– Vissa i rasen kan vara väldigt vassa och hårda, släpper inte in folk i huset och så vidare. Vår hund läser av oss och ser hur vi reagerar. Hon talar om ifall det kommer in någon på tomten och kollar sen min reaktion, om jag hejar och är glad, då är hon välkomnande. Om jag är reserverad, så vaktar hon och ställer sig emellan, utan att man behöver säga något. Hon känner av signalerna väldigt bra.

Hur ser dagarna ut hemma hos er?

– Jag är hemmaman. Jag tar hand om hemmet, huset och hunden. Jag har en förlossningsskada som gör att jag använder rullstol. Jag har tidigare arbetat inom handikappidrotten och varit aktiv idrottare större delen av mitt liv fram tills för något år sedan.

– Jag tycker om att hålla igång. Det blir att man tar hand om huset och eller ute i familjens stuga. Vi är mycket ute i skogen där vi bland annat åker fyrhjuling. Jag är även med i en skytteklubb, jobbar mycket på skjutbanan och underhåller. Vi tycker om att vara ute i rörelse. Aina är ofta med och då är hon nästan alltid lös. Det funkar väldigt bra.