Klipp klorna med Premack
Dagens inlägg handlar om något som många av oss fasar för – kloklippningen. Jag är inget undantag. Än så länge har jag bara haft en enda hund som låtit sig behandlas utan större protester – och det är INTE Nelly.
Inte för att Nelly verkar tycka att det är obehagligt. Utan för att hon helt enkelt är för livlig och sprallig för att ligga stilla så länge.
Hittills har jag löst problemet genom att klippa klorna när hon är riktigt yrvaken. Men så kan vi ju inte fortsätta.
Så i dag bad jag Premack om hjälp.
Premacks princip
David Premack är professor emeritus vid University of Pennsylvania, USA. Det som gjort honom till ett stort namn i hundvärlden är det som brukar kallas Premacks princip (eller lagbundenheten om hur beteenden förstärker varandra) från 1960-talet.
Den säger ungefär så här: Genom att använda sig av ett beteende som hunden gärna utför kan man få den att göra något den inte gärna vill göra, eller inte brukar göra.
Det viktiga är att hunden gör det jag vill att den ska göra först. Sen får den göra det den själv vill göra.
Till exempel: Om du backar bort från ytterdörren när jag tar i dörrhandtaget så får du gå promenad. Om inte så öppnar jag bara dörren på glänt och stänger den sen.
Om du tittar på mig när vi möter lekkompisen på promenaden så får du gå och hälsa på honom sen. Om inte så backar vi bort från honom.
Ganska självklart, eller hur? Men så är det ju ofta med fina teorier.
Tillämpa på kloklippning
Så hur tillämpar man detta på kloklippningen?
Ett beteende som Nelly gärna utför är att äta. I det här fallet tar jag fram det grova artilleriet, älgsteken från i lördags.
Sen lägger jag henne ner och belönar. Nästa belöning blir när jag får ta i hennes tassar medan hon ligger still. Nästa igen kommer när jag får pilla på en klo. Och sen går jag över till att belöna när jag får klippa en klo.
På det här sättet avverkade vi efter några minuters träning klorna på bägge baktassarna.
I morgon ropar jag på David Premack igen. Då ska han få klippa klorna fram 🙂
