Att lära hunden söka kantareller är en rolig och nyttig aktivitet. Men många hundar intresserar sig även för annan svamp. Att vilja rulla sig i rutten svamp är vanligt bland våra fyrtassade familjemedlemmar, dock är det lite oklart varför de gör det. Vissa menar att de vill dölja sin egen doft, andra att de vill sprida sin egen.
Dessvärre är en del av våra svampar giftiga, generellt kan man säga att den svamp som är giftiga för människor också är det för våra hundar. Tyvärr är hundar inga finsmakare, har du en glupsk hund kan den mycket väl sätta i sig en giftig svamp utan större problem, kanske av misstag eller ren nyfikenhet. Att hunden slickar sig på pälsen när den rullat sig kan också i sällsynta fall leda till att den blir förgiftad.
Giftigaste svamparna
Det är bra att lära sig hur de farligaste svamparna ser ut, och det här är de farligaste sorterna:
- Röd flugsvamp
- Brun flugsvamp
- Panterflugsvamp
- Vit flugsvamp
- Lömsk flugsvamp
- Toppig giftspindling
- Stenmurkla
– Om du misstänker att din hund har fått i sig giftig svamp är det viktigt att ta den till veterinär så snart som möjligt. Symptom som kräkningar och diarré kommer ofta snabbt, men andra symptom är mer lömska och visar sig först några dagar senare, säger Patrik Olsson, affärområdeschef för smådjur på Agria.
Symptomen är alltså olika beroende på vilken giftig svamp hunden fått i sig. Vanligast är kräkningar och diarré. Det finns svampar som ger symptom först några dagar senare. Ett sådant exempel är spindelskivlingen som är en av Sveriges giftigaste svampar. Den växer ofta bredvid trattkantareller och ser liknande ut i färg och storlek. Om en hund – eller människa – får i sig spindelskivling påverkas levern direkt. Symtomen visar sig först några dagar senare och då är kroniska leverskador, vissa med dödlig utgång, redan ett faktum.
Om du misstänker att din hund fått i sig giftig svamp är det viktigt att ta den till veterinär så fort som möjligt. Försök få med dig lite av den svamp hunden ätit, så blir det lättare att avgöra om det är farligt eller ej.
På Giftinformationcentralen (www.giftinformation.se) finns utförlig och bra information för den som vill fördjupa sig.
Källa: Agria