Miljöträning på rätt sätt

Miljöträning på rätt sätt

Visst är det enormt trist att behöva lämna hunden hemma när man tänker ta en eftermiddagsfika på stan, bara för att den inte klarar av att koppla av. Man blir som lurad på en av de mysiga stunderna man vill ha tillsammans. Men här kommer hundpsykolog Sandra Tellströms bästa råd för bra miljöträning!

Om man istället väljer att ta med hunden så blir istället den mysiga stunden stressig och kravfylld. Ändå har man tränat så mycket, suttit på parkbänkar och kastat godis på hunden, tålmodigt väntat ut hundens hysteriska beteende i väntan på att se den lägga sig ned utmattad. För att dagen efter ändå inse att hundens beteende inte alls har förändrats. Den är fortfarande lika hysterisk i nya, eller stökiga miljöer. Man har lagt timmar på att vandra kring city med hunden hängande längst ut i kopplet och för sitt inre hör man alla goda råd om hur viktigt det är att hunden vistas i olika miljöer. I takt med att hundens beteende intensifieras, istället för lugnas, inträder hopplösheten.

Varför miljötränar vi hundar? Vad är det vi vill uppnå?

För många av oss handlar miljöträning om att få en hund som kan slappna av i olika miljöer och som är lätt att ha med sig. Med tanke på den miljö som många hundar lever i är det till och med nödvändigt för att kunna hantera och dela vardagen med sin familj på ett sunt sätt.

Miljöträning går in under den inlärningsform som heter habituering. Habituering är en minskning av en respons, med andra ord en minskning av beteenden. Man kan förenklat säga, att genom habituering så vänjer man sig vid saker. Man slutar helt enkelt att reagera på dem. Det gör man för att det inte betyder någonting, och när de inte spelar någon roll längre kan man struntar i dem. Man kan jämföra det med om vi till exempel flyttade in i en ny lägenhet. Plötsligt så hör vi alla ljud, för de är nya för oss. Men med tiden så hör vi dem inte längre, elementen som knäpper  trafiken utanför, för vi har lärt oss att de inte betyder något. De är inte värt att engagera sig i.

Så bör en bra miljöträning för hunden också fungera. Att vi lär hundarna att platser, föremål och ljud inte betyder någonting.

Belöna rätt

När vi belönar hunden för att den är ”duktig” i en miljö lär vi den motsatsen. Vi lär den att den här miljön, platsen, föremålet, ljudet betyder någonting. Den betyder godis, leksak, uppmärksamhet. Miljön får motsatt innebörd mot det vi egentligen vill, att hunden ska sluta bry sig om den. För att åstadkomma det måste vi skapa förutsättningar för att den inlärningen ska ske. Vi behöver sätta hunden i miljön och se till att absolut ingenting händer. Det är vårt jobb.

För att få den insikten om omgivningen behöver hunden först får processa för att sedan kunna släppa. Precis som med elementljudet så behöver vi höra det först, sedan inse att det är av ointresse för att slutligen sluta reagera på det. Hunden behöver därför få nosa, iaktta, studera i lugn och ro, ta den tid den behöver för att sen kunna slappna av och minska intresset. Det är en viktig aspekt av miljöträningen. Miljöträning bör därför aldrig ske under lydnad, där hunden tvingas att sitta still eller ligga ned.

Miljöträning tar tid

Jag var i förra veckan ute med min 9 veckors valp för en stunds miljöträning. 20 minuter var en lagom tid hade jag avvägt med hänsyn till hennes personlighet och ålder. Vi gick längs med en gågata i centrum, vi kom ungefär 200 meter. För hon fick bestämma takten på alltsammans. När hon behövde nosa länge och väl på någonting fick hon det. Ibland behövde hon bara få sätta sig ned och titta, studera, för att sen inse att den där varulastbilen som stod och brummade var totalt ointressant – men hon behövde få komma till den insikten.

En insikt hon förmodligen hade gått miste om, om jag hade tvingat henne att gå vidare. Jag tror ofta vi missar den, träningens kärna, att om vi vill lära hundarna sluta bry sig om omgivningen så måste de först få inse hur intetsägande den är. Att ligga platsad bredvid en parkbänk och bli klappad på eller matad med godis är mer ett lydnadspass än miljöträning. Att snabbt röra sig genom centrum för att uppleva miljön blir mer en övning i stresshantering än miljöträning.

Miljöträning ska vara tråkigt

Bland de vanskligaste med miljöträningen är att avväga intensiteten och tidsaspekten. Blir miljön för intensiv för hunden, får inte hunden de rätta förutsättningar för att få insikterna jag beskrev tidigare. Då kommer intrycken bli övermäktiga och istället för att kunna processera dem kommer hunden ha fullt upp att bara sortera och hantera den stress som uppstår. Träningen får då motsatt effekt. Istället för att lära sig att sluta reagera på sin omgivning så lär sig hunden ATT reagera på sin omgivning. Detta kallas sensitisering. Hunden börjar överreagera och det blir associerat till nya platser, så går hunden genast upp i stress när den befinner sig på en ny plats.

Vad som blir för intensivt eller för lång tid är högst personligt och kan även vara beroende på dagsformen. Men om din hund börjar få reaktioner på omgivningen istället för enbart ha ett undersökande beteende, så är det för mycket helt enkelt. Skapa mera avstånd och minska tiden ni tränar. Du vill inte trötta ut din hund när du miljö-tränar, du vill att den ska tycka det är tråkigt. Se till att hunden har fått en lagom promenad innan på en lugn plats, så de inte finns en massa överskottsenergi som måste ut och riskeras att riktas mot den nya miljön. (Om det så är att hunden har en stor stressproblematik kommer förmodligen en mer omfattande träningsplan behövas för att komma till rätta med det och miljöträningen.)

Och kom ihåg. Får jag en chokladbit varje gång jag hör ljudet från elemnten kommer jag knappast kunna släppa det. Men hör jag det utan att det händer någonting, då kommer jag snart strunta i det.  Blir elementljudet däremot för högt eller ihållande så kommer jag att bli överkänslig mot det, istället för att sortera bort det som oviktigt.

Det unika svenska ordet lagom kommer väl till pass här. Lagom är nämligen bäst.

Sandra Tellström, Hundpsykolog

www.hundsteg.se