Panik i duschen!

Hundens obehagskänsla i duschen kan växa till rena skräcken i våra ögon. Men mest handlar det om att hunden inte vill bli blöt.

1.Orsak: du
Det kan ha börjat med att den unga hunden tvekat inför vattenstrålen. Då kan du ha ömkat, tröstat och tvekat, och bekräftat hundens uppfattning om att vatten är väldigt otrevligt, kanske rent av farligt. Det finns hundar som bara inte gillar att bli blöta och jobbar hårt för att undvika vatten. Dessutom lyckas de slippa ibland. De har helt enkelt vunnit på att vägra.

2.Din roll nu
Fundera över hur du uppträder i vattensituationerna. Förändra ditt beteende. Bli ett snällt stenansikte. Tänk – och förmedla – ”vatten är inte farligt” så det knakar.
Var vänlig men bestämd och tydlig i allt från dina rörelser till dina ord. Från och med nu tvekar du inte en sekund.

3.Tillvänjning
Börja om från början. Sätt dig på en stol i dörrhålet till duschen med händerna fulla av godis. Låt hunden plocka godisbitarna från tröskeln och flytta stegvis lite längre in i vattenutrymmet. Till slut plockar hunden godisbitar på golvet under duschkranen.
När det funkar sätter du på vattnet och låter hunden känna på lite vatten samtidigt som den får en godbit.
Ta små steg i takt med att hunden accepterar situationen, så får den en ny uppfattning av vatten på kroppen.

4.En välförtjänt belöning
När vattnet inte är lika skrämmande längre tar du nästa steg. Visa hunden att du har en stor, supergod köttbulle.
Lägg köttbullen alldeles intill duschen, men hindra hunden från att ta den.
Spola av hunden helt snabbt och torka av det värsta med en handduk.
Nu säger du Varsågod.

Hunden hade hela tiden fokus på köttbullen. Det tar udden av vattenskräcken. Och efter ett par sådana övningar vet hunden vad som väntar efteråt. Det kan höja värdet på duschandet rejält. Skräcken byts ut mot spänd förväntan på en god belöning.