Vänner eller vilt?
Foto: Getty Images

Vänner eller vilt?

Det är inte lätt för en valp att avgöra vem som är vem och vad som är vad. Vill du att din hund ska kunna hänga med i sammanhang där andra djur vistas är tidig socialiseringsträning avgörande. Din valp behöver få erfarenheter som kategoriserar sällskaps- och boskapsdjur i vännerfacket.

Oavsett vilken ras eller raskorsning du har är en hund alltid en hund, dessutom en vargättling. Ett jagande rovdjur.

Som rovdjur är de predisponerade att vilja kategorisera djurarter och djurindivider i vänner- eller viltfacket. Vilka djur ska jagas och ätas? (ur hundperspektivet). Vilka kan man vistas kring? (utan att umgås med eller jaga). Och vilka kan man umgås med? (fysisk interaktion; hälsning/lek). Smart socialiseringsträning besvarar valpens frågor.

Fundera först på vilka djurslag din valp lägger i vilket fack. Vilka djur tittar din valp på med nyfikenhet utan att vilja rusa efter, och vilka verkar din valp låsa blicken i och vill jaga. Din valps beteende visar vilka djurslag hon/han behöver socialiseras med.

Vet med dig att din hunds syn på vem som läggs på mackan och vem som man umgås med, kan förändras i och med valpens mognad och utveckling. En ung valp har ingen större jaktlust men som tonåring (när jaktpolletten trillat ner kring sex-åtta månaders ålder) kan läget se annorlunda ut.

Fundera sedan över vilka djurslag du vill att din hund ska se som vänner, inte vilt. Stämmer dina önskemål med din valps perspektiv? Om inte vet du nu vad just din hunds socialiseringsträning bör riktas in på. Kanske är det katter? Kanske fåren på 4H-gården i närheten? Hästarna i hagen eller grannens toypudel?

Var proaktiv, öva på de flesta djurslag så säkrar du din hunds sociala kompetens som vuxen.

Hundar kan socialiseringstränas oavsett ålder, hela livet faktiskt. Det går absolut att lära en äldre hund att ett får är ett får och en katt är en katt, inga man jagar som om de vore vilt eller leker med som om de vore hundar.

Men, det tar längre tid att lära en äldre hund att släppa ett eventuellt befäst beteende än det tar att socialisera en valp som är mer av ett oskrivet blad. Det är som med målning. Det är lättare att måla en ny husfasad av omålade plank än att måla om ett redan målat hus. Det kräver mer förarbete, noggrannhet och lager på lagermålning, eller träning i detta fall.

En valp som inte fyllt sex månader är inte lika påverkad av sina rovdjursinstinkter som en valp över sex månaders ålder. Sätt därför igång med socialiseringsträningen i god tid.

Är din valp över sex månader bör du fortfarande socialiseringsträna, men du tar hänsyn till att din valps intresse för djuren kan vara annat än nyfikenhet. Du börjar därför på längre avstånd från djuren och ser även till att din hund får möjlighet till jaktsubstitut i andra sammanhang som exempelvis via spårträning eller kamp- och jaktlekar med dig.

Så går det till:

1) Lämpligt avstånd

Ha valpen i sele och koppel. Sätt dig med din valp vid din sida på ett lämpligt avstånd från de djur ni socialiseringstränar mot. Andas djupt, klappa din hund med långsamma lugna strykningar, tala dämpat och var lugn. Så enkelt är det egentligen. Du bör undvika att belöna med godis eller berömma kvittrigt och peppande. Du vill ju inte associera djuren med något som ger din valp en hög förväntan eller varvar upp. Att bara vara är nyckeln.

Det kluriga är att hitta ett ”lämpligt” avstånd som ger din valp förutsättningar att slappna av och därmed vänja sig. För vissa valpar är det två meter, för andra 20 meter. Avståndet kan förkortas med tid och träning. Det är alltså din valps beteende som avgör vilket avstånd som är lämpligt för just henne/honom att börja träna på. Du vill börja på ett så pass långt avstånd att din valp kan komma till ro, titta på djuren och vara måttligt intresserad utan att hetsa upp sig.

2) Regelbundenhet

Nästa avgörande framgångsfaktor är regelbundenhet. En gång är ingen gång. Du behöver upprepa socialiseringspassen gång på gång. Efter 3-4 träningspass på samma ställe mot samma djurart märker du att din valp kommer till ro snabbare och börjar titta på annat än djuren. Din valp kanske vänder sig till dig och vill träna eller göra något annat. Då har ni nått ett viktigt delmål! Ni är nu redo att utveckla socialiseringsträningen.

3) Utveckla

När din valp är sansad kring ett visst djurslag på ett visst avstånd är det läge att avancera träningen. Nästa pass tar ni er närmare djuren eller provar ett annat djurslag. Ni kan också vara i rörelse istället för att vara stilla. Gå emot fårhagen eller närmare hästen som står på stallgången. Stanna till då och då och invänta att din valp sansar sig. Hjälp till med långsamma, långa strykningar och ditt eget lugn.

GÅ INTE I FÄLLAN

De flesta mattar och hussar gör i detta träningsskede ett klassiskt misstag. De försöker pressa läget, komma närmare och närmare och tvinga fram målbilden. Det ger bakslag. Valpen kastar sig slutligen mot eller ifrån fåren eller hästen och då får man backa bandet, sitta och klappa och nynna en bit bort igen. Gå inte i den fällan, avancera istället gradvis under flera träningspass, inte under en och samma eftermiddag.

Din valp har rätt att få repetera över tid. Hon/han är ju bara en unge. Anpassa din träning efter din valps förmåga. Precis som pojkarna och flickorna i klass 4A behöver din valp få gå i skolan ofta, göra små framsteg över tid och repetera varje insikt tills de sitter. Ingen fjärdeklassare får toppresultat på de nationella proven om de görs vid terminsstart, väldigt få i vilket fall. Detsamma gäller valpar.

Tänk på att:

  • Om din hunds jaktinstinkt triggas när du socialiseringstränar kan du behöva välja en mer fördelaktig miljö. Skippa exempelvis parken om den är full med kaniner och börja i en miljö med mindre vilt.
  • Om din hund snarare har en befäst jaktproblematik är inte socialiseringsträning lösningen. Kontakta istället en H-märkt hundpsykolog för adekvat hjälp. Det din hund behöver är anti-jaktträning och inte socialiseringsträning.
  • Ha din valp kopplad när du socialiseringstränar så du har kontroll över läget. Det är för din valps säkerhets skull och djuren ni tränar emot. Du ber självklart även djurägaren till djuren du tränar mot om lov och tränar aldrig på ett sätt som stressar vare sig din valp eller djuren.

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images. Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör. www.carolinealupo.se