Vad är klok användning av antibiotika?
Vad är klok antibiotika användning? Idag finns det skäl att ställa den frågan, tycker jag. I pressen har det skrivits spaltmeter om hur resistenta, motståndskraftiga, bakterier kommer att göra det allt svårare att bota infektionssjukdomar i framtiden.
Anledningen är att flera av våra vanligaste antibiotikatyper inte längre är verksamma mot ett antal bakterier. Nya typer av antibiotika är dessvärre ett sällsynt tillskott inom medicinen. Nyligen kom larmrapporten om att år 2050 kommer antalet människor som dör varje år på grund av att de smittats av en infektionssjukdom, och inte kan botas av antibiotika – att uppgå till 10 miljoner (enligt uppgifter från WHO). Tack media för alla spaltmetrar, säger jag. Det har varit till stor hjälp för oss, att informationen har spridits om att vi i världen måste bli allt mer restriktiva med att skriva ut antibiotika och det gäller inte bara till människor utan i allra högsta grad även till hundar!
Antibiotika i preventivt syfte
Orsakerna till den ökade antibiotikaresistensen är flera. En viktig förklaring är att mer än hälften av världens antibiotika ges till grisar och köttdjur som inte bär på någon infektionssjukdom. Den ges alltså i rent preventivt syfte. För att dessa djur inte ska drabbas av infektioner och därmed riskera en försämrad tillväxt. I Sverige råder dock förbud mot antibiotika användning som tillväxtbefrämjande åtgärd i djurhållningen. Köttdjurs industrins argument för sin användning av antibiotika i förebyggande syfte är att infektioner, som drabbar en besättning med ett stort antal individer och därmed sprids snabbt, blir en form av djurplågeri. Det är förstås riktigt, men det vi behöver göra istället är att angripa problemet med andra metoder. Bland annat behöver vi sätta fokus på ett effektivt hygienarbete för att förebygga smittspridning och infektioner.
Vi chansar inte idag
Jag har varit smådjursveterinär i 14 år. Jag ser idag en ökad medvetenhet om vikten av restriktiv antibiotika användning inom djursjukvården. Förr satte vi ofta in antibiotika vid olika tillstånd där vi idag har långt bättre kunskaper, vilket gör att vi kan undvika antibiotika behandling. Ett exempel på detta är sårskador där det många gånger räcker med en god sårvård för att infektionen ska bekämpas och såret ska läka.
Ytterligare en styrka är att vi blivit bättre på att utföra bakterieodlingar. Vi chansar inte idag. Utan vi tar reda på vilken typ av bakterier som växer för att på så sätt kunna rikta vår antibiotikabehandling. Det är just medvetenheten om den ökade resistensen som driver oss att lägga ner allt mer resurser på odlingar. En verkningslös antibiotikabehandling mot bakterien i fråga bidrar dock inte bara till en ökad resistensutveckling utan också till en förlängd sjukdomsperiod och ett ökat lidande för hunden.
Till min glädje möter jag idag allt fler hundägare som ifrågasätter om jag verkligen är tvungen att skriva ut antibiotika. Till skillnad mot för cirka 10 år sedan då många hundägare hade uppfattningen att antibiotika var lösningen på många problem. Nu vet vi hur illa det är ställt med resistensutvecklingen och förstår att vi måste värna om våra antibiotika. Jag hör allt mer sällan argument som: ”Min hund är ju ändå så gammal, det gör väl inget om han får antibiotika.” Eller: ”Jag hade några gamla penicillintabletter kvar i skåpet som jag gav Fido, det kan ju i alla fall inte skada.” En vanlig missuppfattning tidigare var att människor och djur kan bli resistenta (immuna) mot antibiotika. Men så ligger det ju inte till. Det är bakterien som blir resistent. Det vill säga lär sig tåla antibiotika, och därmed fungerar behandlingen inte längre.
Bakterier finns överallt
Bakterier finns naturligt på och i våra kroppar samt överallt i vår miljö. De allra flesta av bakterierna är inte skadliga för oss människor och våra husdjur. Det finns dock ett antal bakterier som är resistenta mot flertalet idag tillgängliga antibiotika. Som potentiellt kan vara riktigt farliga vid en infektion. Många gånger talar man då om multiresistenta bakterier.
Bakterier har också förmågan att överföra sin resistens till andra bakterier. Man kan enkelt uttryckt säga att resistensen smittar mellan bakterier. Alltså stannar inte resistensen kvar i bakterierna hos en individ utan den kan sprida sig. Därför är onödig eller felaktig antibiotikabehandling inte bara en risk för den enskilda individen, utan även för dess närmaste miljö och djuren och människorna i den.
En utmaning
Det här är alltså inte bara viktigt för djuren, utan det är minst lika viktigt för oss människor. Vi har idag en mycket avancerad sjukvård som inte skulle vara möjlig om vi inte hade verksamma antibiotika att tillgå. Vid till exempel cancerbehandlingar och organtransplantationer, där patienterna har ett utslaget immunförsvar, är effektiv antibiotika en nödvändighet. Detsamma gäller i stor utsträckning även för neonatalvården. Och faktum är att om vi inte värnar om våra antibiotika idag så finns risken att vi inte kan bota ens de vanligaste infektionerna i framtiden.
Som enskild veterinär kan det vara en utmaning att avgöra om och i sådant fall vilken antibiotikabehandling som krävs för en sjuk hund. Då är det en trygghet att vi i Sverige har en antibiotikapolicy för behandling av hund och katt att luta oss mot. Denna är framtagen av ett antal veterinärer specialiserade inom olika områden. Inom AniCura har vi ytterligare stöd i form av en veterinär som arbetar specifikt med hygien- och antibiotikafrågor, något som gör att vi ständigt kan ta nya steg i rätt riktning.
Som ni förstår så är antibiotika användningen ett fokusområde inom AniCura. Vi är stolta över att vi driver frågan som är en del av företagets hållbarhetsarbete.
Använder minst antibiotika
Internationellt har Sverige goda möjligheter att ta ledning som förebild när det gäller sund antibiotikaanvändning och hygienrutiner inom djursjukvården. I en studie som AniCura genomförde 2017, omfattande 3200 hundar i sju europeiska länder, visade resultatet att Sverige och Norge var de länder där veterinärer använde minst antibiotika. Av de djursjukhus i Europa som ingick i studien behandlades då 40 procent av patienterna med antibiotika medan motsvarande siffra för Sverige var tio procent. Ändå var behandlingsresultaten minst lika goda i Sverige. Vi behöver därför få ett bättre samarbete inom djursjukvården i Europa där Sverige som sagt kan vara en förebild.
Till sist vill jag säga att vi på intet sätt ska sluta använda antibiotika – självklart ska vi använda antibiotika när det finns indikation för det! Men vi behöver hela tiden arbeta mot en klokare antibiotika användning. Vi måste våga utmana gamla mönster och undvika att behandla med antibiotika ”för säkerhets skull”. Samtidigt kan jag ha förståelse för den frustration som kan uppstå hos våra hundägare. När vi sätter en bakterieodling på hundens urin för tredje gången och resultatet är detsamma som vid föregående odlingar. Men vi förklarar gärna. För vi har ett gemensamt ansvar för att vi alla ska kunna leva länge på jorden!
Sandra Göransson
Chefsveterinär AniCura Sverige
Sandra Göransson är chefsveterinär på AniCura Sverige. Hon har varit veterinär i 13 år och är specialist på hund och katt.Hon brinner förstås för sitt yrke och sätter alltid djuren i första hand. Hon talar även varmt om sitt intresse för att förbättra verksamheten och är med och utvecklar ett nytt akutsystem för Bagarmossen. Sandra bor i Haninge och är omgiven av djur hemma.
