”Sid skäller på sin spegelbild i ugnsluckan”
Andreas och Theodora med minstingen Sid, som har två äldre människosyskon.

"Sid skäller på sin spegelbild i ugnsluckan"

Sid, ett år, blandis, med matte och husse Theodora och Andreas Nordqvist som båda jobbar i musikbranschen. Sid är faktiskt den enda i familjen som äter kött för de andra är vegetarianer.

På väg just nu:
– Vi är på väg hem efter att ha varit ute och shoppat lite saker till vår kommande bebis. Vi har två barn redan som Sid kommer jättebra överens med. Han kom till oss från Spanien genom SOS Animals för ungefär sju månader sedan.

Bästa käket:
– Sid får färskt glutenfritt helfoder, små hamburgare. Han äter mer kött än någon annan i vår familj, vi andra är vegetarianer.

Har på sig:
– Sid har en sele som passar hans kroppsbyggnad. Den är svart med reflexer och kommer från Gustav och Evita.

Gör Sid när ingen ser:
– Vi har öppen spis och när Sid är ensam kan det hända att han tuggar på veden eller river sönder tidningar i småbitar.

Skäller på:
– Sid skäller på djur på TV, gärna hästar och andra hundar. Och när han vill leka skäller han på sin egen spegelbild i ugnsluckan.

Bra på:
– Att lära sig nya kommandon och över huvud taget att söka och spåra, till exempel att leta godis som vi har gömt i lägenheten.

Så ser vår dag ut:
– Sid går på dagis. Han brukar vara ganska trött och vill sova när han kommer hem så det är på helgerna vi är mer aktiva tillsammans. Då går vi till exempel ut och leker, men bäst tycker han egentligen om att vara hemma och mysa.

Dagens höjdpunkt:
– Det är att äta. Mat är det bästa han vet.

Rädd för:
–  Sid är en typisk stadshund så höga ljud eller trafik är ingen fara, däremot är det obehagligt att få ögonkontakt med större hundar. Och getingar är hemska, han blev stungen av en i somras.

Favoritplats:
– Sids favoritplats är hans egen säng, en svart mjuk med velouröverdrag.

Då blir Sid lycklig:
– När han får hoppa upp i vår säng. Han sover bäst i sin egen säng som står bredvid vår men när vi ibland säger att han får hoppa upp tittar han först på oss som för att försäkra sig om att han verkligen får och sedan är han jättelycklig.