"Ragnar är mer människo­hund än hundhund"

Franska bulldoggen Ragnar, 3 år, var med på husses och mattes bröllop. Han var riktigt tjusig i vit krage och fluga, berättar Husse Karl Wikström.

På väg just nu:
– Vi är på väg till min fru Jossans hårsalong för att lämna tillbaka en vas som vi lånade när vi gifte oss. Ragnar var med på bröllopet. Iklädd en vit krage med rosa fluga ledsagade han och hans moster Kerstin oss när vi tågade ut efter vigselceremonin.

Bästa käket:
– Torkade hjortbitar och levergodis. Som bas äter Ragnar färskfoder.

Roligast:
– Är att promenera i Vita Bergsparken, Ragnar börjar dra i kopplet flera kvarter innan. Han går fritt där och letar pinnar, gärna alldeles för tunga för att lyfta. Och för att träffa sin kompis Kerstin.

Gör ragnar när ingen ser:
– Ingenting som vi har märkt, det är som att livet pausas när jag och Jossan går ut, för när vi kommer tillbaka hem fortsätter han att tugga på samma tuggben som han lämnade på samma plats som när vi gick ut.

Skäller på:
– Bara på sin fotboll, annars är han tyst.

Bra på:
– Han är bra på att titta vädjande på människor som äter kött, det lönar sig ibland.

Så ser vår dag ut:

– Efter morgonrastningen är Ragnar antingen hemma eller med mig på jobbet. Är han hemma tar Jossan med honom ut på lunchpromenad. På kvällarna tar vi en promenad igen och så gillar han att ligga i soffan och snarka och bli kliad på magen.

Dagens höjdpunkt:
– Är när jag och Jossan kommer hem och när han får leka med sin fotboll. Vi har köpt en hård boll som Ragnar inte kan bita sönder, den kan han jaga i timmar.

Rädd för:
– Inte för något tror jag. Den enda gången jag har sett honom rädd var när några barn i flytvästar dök upp hos oss.

Favoritplats:
– Vita Bergsparken, vår kompis Fias innergård och på Gåsö ö där han får springa lös och leka på vårt lantställe.

Då blir Ragnar lycklig:
– När han träffar människor han känner. Ragnar kanske mera är en människohund än hundhund.

Här hittar du tidigare Dogtalks