Därför kunde den misstänkta djurplågaren släppas på fri fot – advokaten svarar
Advokaten Josefina Säfwenberg svarar på läsarens frågor. Foto: Getty Images, privat

Därför släpptes den misstänkta djurplågaren på fri fot

Under flera år har minst en gärningsperson spridit vassa föremål inbakade i degknyten i Malmö. I slutet av december greps en kvinna i 75-årsåldern på par gärning, med degknyten och glasbitar i sin handväska.

De senaste åren har Malmös hundägare levt i skräck, efter att det har hittats mat med vassa föremål utplacerade på offentliga platser i Malmö. Flera hundar har tvingats söka akutvård, och syftet bakom dåden misstänkt ha varit just det – att medvetet skada hundar.

Släpptes dagen efter

Över 160 dåd har polisanmälts de senaste åren. I slutet av december greps en äldre kvinna, efter att personer uppfattade henne som misstänksam. När polisen anlände till plats kunde de gripa henne på bar gärning.

Kvinnan släpptes på fri fot dagen efter, trots att misstankarna mot henne kvarstår. Brottsrubriceringen är grovt förgöringsbrott, ett brott som kan ge sex månader upp till sex års fängelse.

Brotten har fortsatt

Så sent som i fredags skedde ett nytt dåd i Malmö. Ett trettiotal små brödbullar med rakblad hittades i Pildammsparken.

I nuläget finns det ingen misstänkt gärningsman.

– Givetvis ska vi titta på om dagens händelse har något samband med tidigare händelser, uttalade sig polisens presstalesperson Patric Fors till Sydsvenskan.

Advokaten svarar: Därför släpptes den 75-åriga kvinnan

Flera av våra läsare har reagerat och undrat hur det kommer sig att den misstänkta gärningspersonen släpptes på fri fot. Vi har ställt frågan till en advokat, Josefina Säfwenberg.

Varför tror du hon släpptes fri redan dagen efter, trots kvarstående misstanke?

– Jag har tagit del av en del av det som har skrivits i media men inte av några handlingar från polisen eller domstolen och kan därför bara uttala mig generellt vad som gäller. Som hundägare har jag full förståelse för att människor reagerar på ärendet och det som skrivs.

Generellt kan sägas att häktning innebär ett frihetsberövande som måste beslutas av domstolen. Den som är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas om det finns risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter med sin brottsliga verksamhet. Häktning får inte ske om det är uppenbart att straffet kan förväntas stanna vid böter. Häktning innebär alltså ett frihetsberövande innan det finns en fällande dom så ett sådant beslut fattas inte lättvindigt och tanken är att det bara ska komma ifråga när det rör grov brottslighet.

Åklagaren som leder polisen utredning gör hela tiden en helhetsbedömning av det som har framkommit och skapar sig på så sätt en uppfattning av möjligheterna för häktning och även för en fällande dom för det fall ärendet går till åtal. Man tar då det aktuella ärendet i beaktande men också andra aspekter som exempelvis om personen är dömd för liknande brottslighet tidigare då det har betydelse för straffvärdet och en eventuell påföljd vid en fällande dom. Den bedömningen kan ändras i takt med att man exempelvis talar med vittnen och får in svar från olika tekniska undersökningar.

I det här fallet har åklagaren gjort bedömningen att inte finns tillräckliga skäl för att begära att den misstänkta personen ska vara häktad med hänsyn till det som hittills har framkommit i ärendet. Att misstanken kvarstår innebär däremot att utredningen fortgår och det kan i framtiden bli aktuellt för åklagaren att ta ny ställning till om personen ska häktas och det är fortsatt möjligt att personen i framtiden kan dömas för brott om tillräcklig bevisning finns.

Josefina Säfwenberg
Advokat