Att äta bacon, eller inte äta bacon

Att äta bacon, eller inte äta bacon

…. det är frågan. För mig innebär svaret oftast att jag inte äter bacon, medan alla andra i familjen äter bacon. Jag anser att detta är en grav orättvisa. Som ytterst landar i frågan: Ingår inte jag i familjen?

Redaktionen Redaktionen

”Nu ska vi äta en härlig familjefrukost (eller brunch)”, säger de. Härligt, tänker jag. Äntligen lite riktig mat. Äggröra, bacon och ugnsbakade tomater. Mums! Men det är alltid en viss familjemedlem som inte inkluderas i matplaneringen. ”Men Zowie, du har ju redan ätit”, säger de om jag ser frågande ut. Som om just det innebar någon begränsning.

Jag kan sitta och vänta, och titta lite försynt medan matte gör i ordning baconen, för jag menar vem som helst kan ju tappa lite under tillredning. Ingen skugga skulle falla över matte – EFTERSOM JAG KAN STÄDA UPP.

Här sitter jag och tittar på golvet om något kanske har trillat ner där. Det har det inte.

Jag tycker att vi behöver ha ett ö-råd snart. Vi måste väl ha samma regler för alla i familjen? Eller är det någon som ska röstas ut? I så fall röstar jag ut lillhusse. Han har inte varit hemma på två dagar och jag får aldrig sova i hans säng längre.

Här sitter jag och tittar på byggskräpet som blev över efter att matte byggt ett staket. Så att inte jag ska kunna rymma. Som om.

Hej då.

PS. Matte lagar bacon efter min gudfar Roberts recept:

Lägg upp bacon på en plåt med bakplåtspapper. Även halverade tomater läggs med fördel upp på samma plåt & papper. Sätt på ugnen när du stoppar in plåten, kall ugn alltså. 200–225 grader i 10–15 minuter. Baconen blir supergoda och krispiga, och allt fett samlas på bakplåtspappret. Om tomaterna får åka med blir de också supersmarriga.

Läs mer om gudfar Robert.

 

nyheter bloggar

LÄS ÄVEN