Asså pensionärer ...
Säga vad man vill om pensionärer, men en sak kan de och det är att ta det jävligt lugnt. Jag diggar gamla. De förtjänar respekt. De har levt ett helt liv, har massa kunskaper, egenskaper, visdomar och domar. De förstår skönheten i snigeltakt och lagom och sådant.
Det är nyttigt att umgås med gråskallar av just den anledningen. För vem vet, det de besitter kanske smittar av sig. Jag tycker det är sjukt sorgligt att vi förvarar så mycket klokhet på slutna ”hem”. Väl undangömda från vårt aktiva samhälle. Det är ju i vårt aktiva samhälle deras syn på saker, den eftertänksamhet enbart en livshistoria kan ge, behövs. Nog om folk …
Grånosar
Och åter till ämnet hund. Det finns grånosar ibland oss. Hundar vars år på nacken gett dem silvermule. Det är vackert. Jag älskar gamla, visa, trygga, lugna grånosar. Det är ett privilegium att få slå sig ner på en trapp bredvid en, andas in deras närvaro, dra fingrarna genom deras päls och vara i deras ”bubbla”. Det är nice! De är närvarande på ett annat sätt än sprudlande valpar eller hormonstinna unghundar.
Håll gråmassan i schack
Precis som våra mänskliga äldre bör vi respektera våra fyrbenta åldringar. Och det kan vi göra på många sätt. Vi kan anpassa oss efter deras behov och krämpor och intressen. Tillsätta kosttillskott vid behov, minska slitsam sorts motion, öka hjärngympan för att hålla gråmassan i schack. Vi kan se över vår egen livsstil så den matchar grånosens. Vi kan även vara oerhört noga med att se till att andra respektera vår äldre hunds behov av ökad sömn, vila, tid i fred. Och nej, varje tvåsiffrig hund ska inte behöva agera vis och klok lekkamrat och fostra yngre vilddjur. Låt dem slippa, om behovet inte är deras.
Yngre vs. äldre
Ska en ny ung hund introduceras i en flock där en äldre hund finns, så var noga med att lära valpen/unghunden att respektera den äldre. Lämnas den vise inte i fred vid önskan, gå emellan och styr upp. Led bort ynglingen och förstärk på så vis Gandalfs rätt till ro och egen tid. Det är viktigt, för dem båda. En äldre hunds bädd bör vara off-limits för alla. Det är en tron, och den beträder man inte i valpfnatt, man högaktar den och tar det varligt när den besitts. Så det så.
Passionsdödande pausknappar
Men var lika noga med att den adrenalinstinna inte måste sitta givakt hela sin uppväxt för att en pensionär råkar belamra hemmet. Låt inte ålderdomens närvaro dämpa livslusten i den leksugne. För hundar kan dö lite inombords om passivitet, avhållsamhet blir standard. Om pausknappen står i fokus riskerar passionen att dö ut. Och underskatta inte hur en vildsint själ kan värma upp de stelaste av leder. I lagom dos. Låt den yngre hunden få utlopp, leka, skutta och dansa runt – men inte på bekostnad av någon annan. Det finns en gyllene medelväg i alla relationer.
Okej, här kommer slutklämmen. Hmmm … Sådana är tydligen viktiga; skribenters gemensamma oskrivna regel. Hissa seglet i slutet. Fuck it, jag är klar nu!
Peace out!
/Carro, Koi & Krutor
