Nobelpristagare med hundar
Ernest Hemingway

Nobelpristagare med hundar

Så här mitt i nobelveckan tyckte vi att vi kunde uppmärksamma några nobelpristagare med kopplingar till hundar eller med egna hundar.

Ernest Hemingway fick nobelpriset i litteratur 1954. Vid huset på Kuba, som han köpte efter framgångarna med Klockan klämtar för dig, ligger fyra av hans hundar begravda, under stenar med deras namn inristade: Black, Negrita, Linda och Neron.

Selma Lagerlöf fick nobelpriset i litteratur som första kvinna år 1909. Hon skrev både ofta och gärna om djur. Så här beskriver hon ”en fullgod vän” i Herr Arnes penningar  ”[…] en liten svart hund med yvig päls, som Torarin kallade Grim.” Hemma på Selma Lagerlöfs Mårbacka fanns hunden Liss.

Ivan Pavlov fick Nobelpriset i medicin 1904, för sitt arbete med psykologisk betingning. Han hade många hundar, kanske inte helt otippat. Pavlovs alla hundar hette: Arleekin, Valiet, Tungus, Barbos, Laska, Ikar, Rogdi, Pastrel, Toi, Rafael, Milkah, Avgust, Murashka, Beluy, Mampus, Novichok, Mirta, Rijiy, Diana, Zolotistyuy, Rosa, Gryzun, Chyorny, Moladietz, Dikar, Nord, Drujok, Jack, Martik, Premjera, Visgun och Zloday.

Konrad Lorenz fick nobelpriset i medicin (fysiologi) 1973. Han var etolog (etologi är läran om djurens beteende) och zoolog och etablerade idén om att inte alla djurens beteenden var inlärda, utan hade genetiska grunder. Hans bok I samspråk med djuren ges fortfarande ut.

John Steinbeck fick nobelpriset i litteratur 1962. Hans biltur genom USA 1960 med pudeln Charley resulterade i boken: Resa med Charley – för att upptäcka Amerika och har gett upphov till diskussion. Mest för att sanningshalten i boken betvivlats. Sant är dock att en längre sträcka tillryggalades i bilen och Steinbecks son Thomas hävdar att resan gjordes för att Steinbeck visste att han snart skulle dö och vill se Amerika en sista gång.
Den som läser får se …

Wislawa Szymborska fick nobelpriset i litteratur 1996 för sin poesi. Ur diktsamlingen Stunden, från 2002 har vi lånat den här dikten, Noterat. Översättning Anders Bondegård.

Livet är enda sättet att beväxa med löv,
hämta andan i sanden, flyga upp på vingar;
att vara en hund, eller att stryka den över pälsen;
att skilja smärta från allt som inte är det;
att få plats i händelserna, ta vägen i vyerna,
leta reda på det minsta bland misstagen.

Ett enastående tillfälle att minnas för en stund
vad man pratade om i den släckta lampans sken;
att åtminstone en gång snava på en sten,
bli våt i något regn, tappa nycklar i gräset;
och följa med ögonen en gnista i vinden;
och utan uppehåll inte veta något viktigt.

 

Källor: www.nobelprize.org & Wikipedia