Mer än 900 kontroller av ukrainska sällskapsdjur

Jordbruksverket vidtar smittskyddsåtgärder för dessa djur och mer än 900 kontroller av sällskapsdjur från Ukraina har gjorts hittills. I de flesta fall har beslut om hemisolering under fyra månader fattats, vilket innebär att de allra flesta djur får vara kvar hos sin ägare. 

Frågan om sällskapsdjur från Ukraina väcker intresse och engagemang. Jordbruksverket har bland annat fått många frågor om varför Sverige inte vaccinerar ukrainska sällskapsdjur mot rabies.

– Ett rabiesvaccin skyddar djuret mot att bli smittat av sjukdomen, men vaccinet är inget botemedel eller skydd mot vidare spridning om djuret redan är smittat i ett annat land. Om ett djur blivit smittat av rabies i Ukraina så är det inte meningsfullt att vaccinera djuret vid svenska gränsen eller när det kommit in i Sverige, vaccinet gör ingen nytta då, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bedömer att de sällskapsdjur som följer med sina ägare från Ukraina utgör en förhöjd risk men att sannolikheten att de har rabies är låg. Risken varierar beroende på vaccinationsstatus och från vilka levnadsförhållanden som hunden eller katten kommer. 

Jordbruksverket vill påminna om att flexibiliteten enbart gäller för ukrainska flyktingar som reser tillsammans med sina egna sällskapsdjur. Sverige gör inga undantag för annan införsel från Ukraina, som gatuhundar eller transporter med sällskapsdjur som samlats in i räddningsaktioner, med okänd smittstatus.

Det innebär bland annat att ukrainska djur som inte reser med sina ägare – exempelvis gatuhundar och andra insamlade djur – måste ha godkända dokument, vaccinationer, och blodprovsresultat för att få komma in i Sverige. Vid ogiltiga dokument eller brister i rabiesskydd kommer Jordbruksverket sannolikt behöva besluta om avlivning.

Källa: Jordbruksverket