Experten: Så här lyckas du med koppelträningen

1. Balans och harmoni

Ha en balanserad, harmonisk hund. En stressad, över-/understimulerad, arg, rädd, smärtpåverkad hund och så vidare och så vidare kommer inte ha slakt koppel som högsta prioritet.   Se till att din hund mår bra!

2. Rätt utrustning för koppelträning

Ha rätt utrustning för just din jycke. Halsband, sele? 1.2 meter syntetkoppel, 2.1 meter läderrem (längre koppel kan göra underverk) eller gammal repstump… Det spelar ingen roll. Så länge din hunden anser attiraljerna behagliga att bära. Inget som skaver, stryper, drar åt, kortar steget eller nyps i armhålorna tack.

Ryck sen inte i snöret. Ryt inte. Banna inte. Allt sådant ökar nämligen hundar avståndet ifrån. Det en fullt naturlig respons att vilja i från det obehagliga det vill säga dig. Ren självbevarelsedrift.

3. Rätt tempo

Se till att du går i en takt din hund är ämnad för. Vissa hundar är pensionärslimporna, om din hund masar sig fram kan du göra detsamma. Men har du köpt ett fullblod, läng steget! Du ska absolut inte springa ikapp din hund. Men hålla ett behagligt tempo.

4. Töm den mentala energidepån innan koppelträningen

Har du en hjärnkirurg till hund, en arbetsmyra med Zlatans drivkraft… skapa då förutsättningar för rätt sinnesstämning på promenaden. Innan själva promenaden. Inomhus. Göm godis hunden får nosa rätt på, kör några utmanande träningsmoment i hallen, grunda med kontaktövningar, lek en stund. Skapa förväntningar på positivt samspel samtidigt som du tömmer jycken på mental energi och sätter stämningen för samspel.

5. Börja följsamhetsträningen

Gå nu ut. Du först. Varför?!, för att du bör vara den som kollar av läget på gatan, så att allt är lugnt. Du spejar, vaktar, hunden följer. Budskapet blir; kom med mig min vän. Inte; jag hänger efter som dig som en flagga i aktern på en racerbåt.

Dessutom är hur du går viktigt! Tåga på, målinriktat, gå som att du vet var du ska, ta rejäla kliv och titta dit du ska. Hundar verkar digga sånt. De blir nyfikna, de följer helst de som har koll.

Men smyg också, speja, vänd på klacken och led promenaden mot nya äventyr (samma gamla stråk blir tråkiga). Hundar diggar äventyr! Om din hund följer dina tempoväxlingar, upptåg och direktiv – belöna! Dimp ner och hitta en skatt, en hög godis, en kamptrasa eller ett prassligt löv med leverpastej under. Fy sjuttsingen vad häftigt och gött det blir att hänga efter husse/matte om magiska saker sker titt som tätt. Skattjakt är ju kul! Fråga Pippi Långstrump får ni se. Henne vill alla hänga efter. Följsamhet uppskattar vi i våra hundar. Och därför bör vi ge dem orsak att vilja följa oss.

6. Belöna och beröm generöst

Nu till det, de flest hundägare tycker är lite krångligt, så hör upp, koncentration please. Belöna det slaka kopplet innan det blir sträckt! Kvittra uppmuntrande ord, bjussa på en hundkaramell, ta fram leksaken eller bli jäkligt rolig när kopplet är slakt. Vi är så nedrans problemlösningsorienterade som art. Vi glömmer att problem inte behöver uppstår för att lösas, om vi fångar motsatsen först. Beröm och belöna det du vill ha! Det ökar tendensen hos hunden att vilja hålla sig nära. Att hålla sig inom kopplets radie blir givande. Var noga med att bli rolig NÄR kopplet är slakt, inte när hunden är på väg att sträcka det. Annars riskerar du bara att skapa en beteendekedja som är kontraproduktiv ditt mål, hunden kommer gå ut i dragläget för att du ska bli rolig. Läs det sista en gång till.

7.Pausa!

Vi är väldigt bra på att lära våra hundar att promenader innebär konstant rörelse och aktivitet. Till och med Båtsman blir uppvarvad av konceptet utevistelse. För vi går och går, går, går och går, och går. STANNA! Stå still, njut av landskapet, lukta på en trädknopp, ät lite snö (inte gul), lyssna till fåglarnas kvitter, kela med din hund, knyt skorna, andas och va. Stilla! Mikropauser på promenaderna gör underverk för notoriska dragare. Tro mig! Eller nej förresten. Tro ingenting, det är skitfarligt. Testa istället. Pausandet trappar ner hundens tempo, lär Snobben att utomhus inte innebär att ligga på som en rem. Mindfulness doggystyle.

När du ändå stannat till. Passa på att göra något givande med djuret du släpat med ut. Ni kanske kan snacka om vädret, träna sitt eller kontakt, vädra efter en hare eller bara klia varandra bakom öronen. Såndant främjar samspel, relation, kontakt och följsamhet. Sjukt bra grejer att installera i en notorisk dragare. Det är nämligen svårt galoppera i full kareta runt kvarteret och samtidigt ha koll på om det är dags att klia husse bakom örat eller leta godis i blåbärsriset.

8. Ryck inte i kopplet

Okej… here goes…. what you’ve all been waiting for… OM nu kopplet sträcks… utred först om det är du eller hunden som sträcker det. Det är viktigt att veta vem som bär skulden. Är det du? Om du exempelvis utan att meddela knatar iväg åt ett håll medan hunden går åt ett annat, då kommer du rycka i Snobben… Sluta med det. Det är sjukt irriterande. Säg till istället. ”Häråt!”, peka med hela handen (bokstavligen, och endast för att vara tydlig. Inte för att vara auktoritär och dum i huvudet. Hundar hatar det sistnämnda, då vill de genast dra skit mycket i kopplet). Pekandet och ”häråt!” brukar räcka bra. Glöm inte att berömma om hunden följer.

Om det däremot är hunden som drar. Så sluta häng efter. Få cement i kängorna och stå helt still. Jag menar helt jäkla still. Som en död fiskmås. Fast as stark. För om hunden får ta sig framåt med dig i släptåg och nå den där kissfläcken han vill lukta på eller hälsa på den där hunden som kommer strosande… då belönas dragandet kolossalt. Typ som pyramidkolossalt. Det är lite som att vinna jackpotten på en enarmad bandit i Las Vegas. Onödig upplevelse att koppla ihop med ett sträckt koppel.

Vänta tills hunden gör kopplet slakt

Det kommer ske, tro mig inte, men testa själv. Förr eller senare. Stå staty stilla kvar och vänta med tålamodet som folk hade på 1800-talet. När hunden gör kopplet slakt, gå. Gärna åt ett skojigt håll. Är din hund en jojo, så var noga med att byta riktning. Det är nämligen svårt att vara jojo om man inte vet vart man ska.

Men vet ni vad… döda-fiskmåsars-knep funkar as dåligt om du inte gjort de ovanstående punkterna först. För sådana är hundar. Och sådana är fiskmåsar.

9.Var konsekvent!!

Jag vet, boooring. Men helt avgörande för att du ska få resultaten du är ute efter. Om du med hög motivation påbörjar promenaden och är super konsekvent, men sedan tappar orken och låter hunden dra hemåt… har du skapat ett plus minus noll i inlärningsläget. Hunden har till en början lärt sig att inte dra, och sedan fått öva på just det. Resultaten uteblir. Ett sätt att slippa vara 100% konsekvent, är att införa dragutrustning och nyttja den konsekvent. Det vill säga, ha en utrustning på hunden när du inte orkar träna, säg… en dragsele. Något ergonomiskt som inte belastar hunden alltför illa. I kontrast har du ett helt vanligt brett halsband när ni tränar och du orkar vara konsekvent. På detta vis kommer hunden känna av vad som gäller beroende på vad han har på sig, eller kopplats i. Du kan gå ut med hunden iklädd både sele och halsband, och på så vis helt enkelt koppla om till selen när du inte orkar träna.  Med tid och träning är tanken att halsbandet blir jyckens promenadklädsel och dragselen tas fram när hunden får dra, typ i uppförsbackar på joggingturerna.

Blåtunga och axelledsförslitningar = boka hundtränare

Det finns mängder av andra roliga koppelträningsmoment som kanske passar din hund bättre än ovanstående. De flesta är mycket lättare att demonstrera på plats än att knattra ner i text. Så har du testat A-I och hunden fortfarande går med blå tunga och du med axelledsförslitningar, ring en hundtränare. En sån där vettig en tycker jag är bra. För vem vet. Det kanske finns en orsak till din hunds ihärdighet som ingen av oss hajar än. Drifter och instinkter som gör koppelpromenaderna till ett helvete. Drifter som behöver få utlopp. Instinkter ni behöver samarbeta kring istället för att förbjuda. Typ sådana saker, saker en bra hundtränare kan hjälpa dig med.

Obs!

Nästan alla vill bara göra H. Men H är ingen bra bokstav att börja med. Alls. Typ någonsin. Om man inte vill stava till hund så klart. Men i detta sammanhang blir det bakvänt och fel. Skapa förutsättningar för din målbild… gör A-G först. Sen lite H. Om det behövs längre. Men glöm inte I. Hajaru?

Lycka till!

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.
Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.
www.carolinealupo.se