JYCKENS JUL

JYCKENS JUL

Julstämning kan innebära olika typer av stämning beroende på vem man är. Härliga Hunds expert i serien Beteendeskolan tar oss med på en julbeskådning ur en hunds synvinkel. Foto Getty Images

Det är långt ifrån alla hundar som begriper högtiden och förståeligt är väl det. Snön faller utanför fönstren, Jöback och Carola turas om i högtalaren, det pyntas i rött och glitter och fåglar lockas in på tomten (mums…). Till tonerna av bjällerklang blir dessutom matte och husse i sina nystickade ollar allt mer nippriga. Det skyndas, listor skrivs, ”saker” ska göras, samtidigt som det ska njutas vilket ingen riktigt verkar hinna med för lyan ska städas som om någon fått loppor. Saker som en hund absolut inte får röra, men som verkligen ser tuggvänliga ut, ställs fram och hängs upp lite varstans. En jycke har vid det här laget fått lära sig att kransen på dörren inte är en aktiveringsleksak och halmbocken är ingen man parar sig med, även om den verkar be om det.

Total förvirring

Ja julstämning kan innebära olika typer av stämning beroende på hur många ben man har. Fyra ben = total förvirring. Vi tvåbeningar kan väl ändå erkänna att julen kan skapa en viss anspänning. En hund kommer lägga märke till det, fundera över vad som komma skall. En jycke kommer fundera på varför lillhusse och lillmatte kikar extra mycket i fönsterna, som om det ska komma någon. En lojal vovve höjer självklart vaktberedskapen, skäller mer, högre, mäktigare, i fall att.

Marschaller kortar morrhåren

En annan förvirrande erfarenhet är ljusen. Alla dessa lampor och lyktor, att marschaller kortar morrhåren lär man sig snabbt, om man inte fattar eld mer än lite grann. Men varför favoritkisseträdet på framsidan lyser som om blixten slagit ner i det kan vara svårare att förstå. Som hund kommer man försöka kissa extra mycket på det, av säkerhetsskäl, medan tvåbeningarna går upp i falsett och gapar något om vätska och elektricitet, en hund bör tydligen inte agera brandman.

Något är på gång

Och vad är grejen med allt käk som hamstras? Förbereds det inför svårare tider? Med reviret proppat med prinskorv, sylta, köttbullar och skinka är det lika bra att verkligen göra utfall när grannhunden går förbi så att han inte tar ett steg innanför grinden. Och inte bara han. Numera kommer folk på besök oftare, ringklockan går varm och med tanke på den ökade beredskapen och all korv blir den saken lite av ett problem. För vissa hundar. En afton, innan julafton, når allt ett klimax. Det ställs ut gröt på farstun som definitivt är ett slöseri om du frågar en hund. Det slöseriet är nog så enerverande, men dessutom är de äldre uppe halva natten och slår in saker medan de små vägrar att sova. Något är på gång, allt är upp och ner och snart, snart kommer säkert allt få en förklaring. Eller inte. Nej verkligen inte. Det blir värre.

Inget kisseträd

Det ringer på dörren och in kommer… ett träd. ETT TRÄD! och ställs in i HUSET. Äntligen! Meeen… man får inte kissa på det?! Höjden av egendomlighet är nådd. Det får sig dock en ganska snabb förklaring. Det var tydligen inget kisseträd, inom kort fylls grangrenarna med färgglada bollar! Himmelriket i vardagsrummet. En gigantisk aktiveringsleksak. Som än en gång inte får röras. Allt urartar totalt och till på köpet till tonerna av ”Jag kommer hem igen till jul…”Det kan ta en hund ett helt dygn att ta sig samman efter en sådan upplevelse.

Biten i skägget

Så nästa dag är den saken verkligen inte avklarad när en tomte klampar in och bullrar ”ho ho ho!” och riktar sin uppmärksamhet mot lillhusse och lillmatte. Den rödklädda i skägg slår nävarna mot knäna och böjer sig stelt fram, frågar strängt om de små varit snälla. Eftersom det är svårt för en hund att vänligt vråla ”Klart de har!” och samtidigt ha koll på bollarna i granen och försöka snatta lussekatter… så kan en tomte nästan bli biten i skägget om de äldre inte går emellan i detta läge. Det kallas ett överslag, en fullkomligt naturlig respons på julen.

Är det det här som kallas julstämning

Ja julen är en märklig tid för en jycke, speciellt en unghund som upplever sin första. Inte får man äta russinen eller nötterna som ställts fram i små skålar som verkligen liknar hundskålar. Och presentsnören är inte leksaker, tydligen kan inälvorna trasslas ihop så att man dör om man tror att det är leksaker, men samtidigt får barnen leka med dem. Och inte får man vakta gröten på trappen och till på köpet får man verkligen inte närma sig halmbocken… Är det det här som kallas julstämning kan en hund undra.

Spännande saker

Om din hund i juletid kliar sig frenetiskt i huvudet och ser väldigt mycket ut som Albert Einstein gjorde precis innan han knäckte koden bakom E=mc2, så är faktiskt allt i sin ordning. Och det är inte hunden vi ska ändra på i detta läge, bara förstå. Kanske kan ett rejält tuggben (som verkligen inte läggs under granen bland de andra paketen – om du vill ha dem intakta) på en avskild plats vara lämpligt efter en långpromenad innan gästerna kommer. Eventuellt bör inte din hund stå på insidan av ytterdörren precis när tomten står på andra sidan redo att kliva in. Kanske bör du stoppa din halvblinda gamla farmor från att puffa till jycken i tron att han är en soffkudde. Ställ gärna levande ljus och choklad på höga bord. Och om mycket behöver avstås från som hund, se till att vovven har egna saker att syssla med, nya, spännande saker, nästan lika spännande som ett pepparkakshus.

En kärleksfull suck

Skulle din hund kissa ner julgranen så dra en kärleksfull suck, höj Jöback, ta en till pepparkaka och var glad över att du har samtliga julkulor i toppen av trädet och inte ekorrar. För vi vet ju hur den scenen slutar. God juuuyyylll!

Mest läst just nu

I samarbete med Distriktsveterinärerna

Ge tassarna en hjälpande hand

Bloggar

Valpsommar – det här behöver du tänka på

Valpliv

Inkallning – ett steg mot frihet

I butik nu