Experterna bästa tips på inomhusaktiviteter

Det går fort. Skiftet sommar till höst. Massor av tid ute till mer tid inne. När mörkret faller är det inte lika lockande att aktivera sig själv och vovven utomhus. Så vad kan man då hitta på som funkar inomhus. Här tipsar några av Sveriges främsta hundexperter om bra inomhusaktiviteter för dig och din hund.

Kurragömma är skoj

Eva Bodfäldt tispar om kurragömma. Och att vara spontan! I vår är hon aktuell med en bok om lek för hundar.

”Jag tycker att kurragömma är kul. För ett par dagar sedan passade jag på när hundarna åt att hoppa upp i sängen och gömde mig under täcket. De letade som galningar. Någon gång fick jag pipa till när de verkade helt förvirrade. Anfallet när de väl hittade mig var magnifikt. De var ju dessutom ”tvungna” att gräva fram mig under täcket. Kaotiskt, vilt och väldigt roligt. Jag tror att vi alla tre tycker att kurragömma är en väldigt spännande inomhusaktivitet. Jag skriver just nu en bok om lek. Den kommer ut i april 2024 på Bonniers förlag.”

Aktivera med mental träning

Anders Hallgren har skrivit fler böcker i ämnet, bland annat Min bästa aktiveringsbok. Det här är hans bästa tips.

”De allra flesta hundar är lugna och avkopplade inne – tyvärr. Många har föreställningen att en hund ska leva ut sin energi på promenaderna och koppla av inne, vilket leder till att hunden samlar på sig massor med energi som den lever ut på promenaderna. Det är en fälla vi går i och som hunden får sota för. Hunden är ju full med energi när den kommer ut och den drar i kopplet, skäller på hundar, jagar sånt som rör sig. Först på vägen hem har den levt ut en stor del av sin uppdämda energi och uppträder mer sansat.

Hunden får dessvärre betala ett pris för hur den beter sig alldeles i onödan. När den drar i kopplet, utmanar hundar och gör annat som matte eller husse ogillar så blir de arga och ryter till, kanske rycker i kopplet och straffar den andra sätt. Det är också de vanligaste råden från hundtränare och de ges under förespegling att hunden är bortskämd och gör som den vill, att den är olydig och måste uppfostras, att du är dålig som ledare.

Vad de flesta inte tänker på är att det handlar om överskottsenergi och inte att hunden är ouppfostrad. Botemedlet är inte att kontrollera hunden med olika grader av disciplin och bestämdhet, utan att den får leva ut sin energi innan promenadturerna.

Man aktiverar hunden enkelt genom att till exempel gömma små godbitar inne som den får söka. Till en början på enkla ställen, senare på alltmer svåra platser, som under mattfransar, på lister, i möbler och annat så de blir svårare att hitta. Det ska vara ytterst små bitar, ju mindre desto mer måste ju hunden arbeta för att finna dem.

Ett trettiotal små, små godisbitar tar tjugo till trettio minuter att nosa upp. Det gör att hunden lever ut så mycket energi att den är i balans redan från starten på promenaden. 

Förutom att gömma godis inne så kan man låta hunden öppna askar, burkar och annat som man kan ladda med godis. Det finns mängder med aktiviteter som man kan bjuda sin hund på och det är bara bra om det blir lite variation.

Man kan och bör även aktivera hunden mentalt ute på promenaderna, då blir det roligare än att gå fram till varje hund den ser eller att sätta iväg efter en katt. Ett bra sätt är att ha ”stationer” på fem, sex bestämda platser på promenadvägen, då har hunden dessa ställen i sitt huvud och är inte lika fixerad på omgivningens frestelser.”

”Min bästa aktiveringsbok” finns på www.ahbooks.se, där har du mängder med tips.

Sök i alla former

Memea Molin tipsar om sök. Och söket kan man utveckla på olika nivåer.

”Min hund Pyret tycker att det roligaste vi kan göra inne är att leta efter något. Vi har letat mycket efter bollar och leksaker men efter ett tag blev det för lätt. Hon hittade saken på 2 sekunder. Mitt motdrag blev att köpa två likadana leksaker. Den ena klippte jag sönder i större och mindre bitar. Gömma små saker är ju som bekant mycket lättare än stora grejer.

Det finns också så oändligt många fler gömställen för riktigt små grejer. Den lilla biten gömmer jag så att hon inte kan få tag i den. När hon lokaliserat den och börjat försöka att få fram den kastar jag den hela leksaken så den ”studsar fram” precis intill henne. Efter en liten tid förstod hon att krafsandet inte var nödvändigt för att få grejen att ”komma fram” och det gör att hon numera står och pekar på saken genom att stirra på gömman och det får mig att belöna. 

Skulle hon bli riktigt duktig på det här finns det i framtiden också möjlighet för oss att starta i en tävlingsgren som heter kongsök. Men där är vi inte idag. Nu har vi bara roligt här hemma om kvällarna när fröken har lite för mycket energi och letar en stund.”