Därför ser hundar ut som de gör

Ett forskarlag under ledning av Jeff Kidd, professor från University of Michigan, och ett flertal internationella forskare har forskat i hur hundar har utvecklats till de olika raser vi känner och älskar.

Databas med 321 hundrasers gener

Till sin hjälp har de haft databas med 2 000 prover från 321 olika hundraser, vildhundar, prärievargar och vargar. Sedan har man jämfört dem med ett referensprov. Detta kom från en schäferhund som heter Mischka. Resultatet publicerades i tidskriften Genome Biology.

”Vi gjorde en analys för att se hur lika hundarna var varandra. Det visade sig att vi kunde dela in dem i cirka 25 huvudgrupper. Grupperna överensstämmer i stort med vad man skulle förvänta sig baserat på rasens ursprung, hundarnas typ, storlek och färg”, säger Kidd.

Taxens korta ben

De flesta av de varierande generna har att göra med morfologi, det vill säga hur hundarna ser ut. I förhållande till hundar hade vargar cirka 14 procent större variation. Även vilda vildhundar (hundar som lever bland människor i byar eller städer men som inte hålls som husdjur) har en större genetisk variation än rashundar.

Forskarna hittade också en ovanlig stor mängd retrogener hos hundar. En retrogen är en ny gen som bildas när RNA förvandlas tillbaka till DNA och sätts tillbaka i genomet på en annan plats. Ett exempel på retrogen är den som  ger korta ben hos hundar, till exempel taxar och corgis.

”Hundar har en ökad mängd retrogener som har resulterat i mutationer som har valts ut, som människor kanske tyckte var söta och avlade fram fler av”, säger Kidd.