Frätande hundkiss en dyr historia
Det är ammoniaken i hundars kiss som tär på stolparna. Bild Getty Images.

Frätande hundkiss en dyr historia

Hundkiss kostar hundratusentals skattekronor varje år. Det fräter sönder kommunernas lyktstolpar.

Det är ammoniaken i hundars kiss som tär på stolparna. Till slut orkar inte galvaniseringen med och då rostar de.

Man kan inte alltid se på lyktstolparna att de är rostiga. Hundkisset tar sig nämligen in mellan fundamentet och stolpen och korroderar stolparna underifrån.

– När hundkiss rinner ned kan det börja korrodera under mark och det är de stolparna som är extremt farliga, som helt plötsligt bara faller, säger Anna Byström på företaget Roch Service, som jobbar med stabilitets- och hållfasthetsprovningar av lyktstolpar, till SVT.

100 lyktstolpar måste bytas

Frågan har blivit aktuell då en lyktstolpe utanför polishuset i Gävle rasade härom veckan. Efteråt påpekade det kommunala energibolaget Gävle Energi att det ligger ett hunddagis i närheten.

I Gävle kommun byts cirka 100 lyktstolpar ut varje år på grund av rostskador. För kommunen innebär det en kostnad på cirka 250 000 kronor – bara i materialkostnader. Men att de rostar är inte bara hundarnas fel. Vägsalt och lossnade rostskydd gör sitt till.

I Stockholm och Göteborg är problemet inte lika stort. I Göteborg uppskattar man att 10–12 lyktstolpar byts ut varje år enbart på grund av hundkiss. En kostnad på drygt 200 000 kronor.

Ytbehandling

Problemet har varit större förut, men nu har man stolpar med ytbehandling. Ytbeläggning på stolparna går cirka en meter upp från basen och skyddar mot hundkiss och salt.

Det tar dock tid att byta ut alla äldre lyktstolpar mot de nya. Till exempel i Gävle kommun finns det cirka 21 000 lyktstolpar och om 200 lyktstolpar byts ut varje år dröjer det 105 år innan alla är utbytta.