5 frågor till Per Jensen om forskning
Per Jensen arbetar som professor i etologi vid Linköpings universitet och har under åren skrivit ett flertal böcker och artiklar om djurs beteende.
Vad arbetar du med just nu Per, som berör hundfrågor?
Tillsammans med min kollega Lina Roth arbetar jag med frågan om hur hundars beteende och välfärd påverkas av omplaceringar. Förändras deras sätt att kommunicera med människor? Hur hanterar de relationer och hur påverkas deras kognitiva förmågor, som till exempel minne och omvärldsförståelse. Det är Lina som driver forskningen med sina studenter, men jag får vara med på ett hörn och ta del av det hela.
Hur kom det sig att du valde att arbeta med forskning om djur och hundar?
Etologi, läran om djurs beteende, blev en passion redan när jag gick på gymnasiet. Länge tänkte jag försöka bli fågelforskare och arbeta med fältundersökningar. Sedan upptäckte jag att det fanns mycket lite kunskap om våra vanligaste och närmaste djur, nämligen husdjuren i lantbruk och våra hem. Jag doktorerade på grisars beteende och har sedan ägnat mig mest åt höns och hundar. Hundforskningen är en ungdomsdröm, eftersom jag har levt med hundar i över 40 år och dagligen förundrats över deras beteende och nära relationer till oss människor.
Vilken är den viktigaste upptäckten i ditt arbete?
Förmodligen den forskningsstudie vi publicerade för några år sedan, där min doktorand Mia Nord analyserade den genetiska grunden för hundars kontaktbeteende och samarbetsvilja med människor. Vi fann att deras sociala beteende var kopplat till gener som också styr samspel mellan människor. Förändringar i dessa gener kan till exempel leda till autism och tvångsbeteenden. Det visar hur lika hundarna och vi faktiskt är.
Varför ska man som hundägare hänga med i hundforskningen?
Det finns mängder av missuppfattningar spridda i hundvärlden och forskningen kan hjälpa till att avliva en del av dem. På så sätt kan våra relationer med hundarna bli bättre. Det gäller exempelvis den envisa idén om att man som hundägare måste vara en dominant ledare för att hunden ska fungera i familjen. Forskningen har visat att relationen har större likheter med den mellan föräldrar och barn än med den som råder i en vargflock. Och som förälder vill man väl helst vara trygg och stöttande snarare än en dominant ledare?
Vad drömmer du om att forska om (som berör hundar)?
På ett par håll i världen har man tränat hundar att ligga i en magnetkamera medan man avbildar vad som händer i hjärnan. Det vore spännande att få göra något liknande. Exempelvis skulle jag gärna studera vilka delar av hjärnan som styr olika typer av relationer. Är det samma hjärndelar som är aktiva hos oss själva i motsvarande situationer? Och tänk om man kunde få reda på vad en epilepsihund reagerar på när den varnar sin ägare för ett anfall 30 minuter eller mer innan – något ingen läkare har svar på.
Vilken är det viktigaste upptäckten i forskningen om hundar tycker du?
Utan tvivel att hundar sedan de domesticerades utvecklat egenskaper som deras förfäder vargarna saknar. De är helt inriktade på att leva med människor och har fått en enastående förmåga att läsa av vårt kroppsspråk, förstå våra intentioner och att själva kommunicera med oss på olika sätt. Det skiljer hundar från alla andra djur som vi människor har tämjt under historien.