Experten svarar: Hur vet jag om min hund är LYCKLIG?

Experten svarar: Hur vet jag om min hund är LYCKLIG?

Hur vet vi egentligen att en hund är lycklig? Kan vi se det? Härliga Hunds expert tittar närmare på signaler och beteenden som kan tyda på lycka hos hund.

Först måste vi slå fast – lycka är inte ett statiskt tillstånd. Ingen är glad jämnt. Det är ett friskhetstecken att vara i kontakt med hela sitt känsloliv. Hur man känner och mår bör förstås variera beroende av vad som händer omkring eller inuti en.

Hormoner, smärta/sjukdom, sorg, näringsstatus, stress är interna faktorer som påverkar hundars mående. Utomstående händelser som olyckor, konflikter, motion, kost, relationer, träning, obehagliga miljöer/ljud påverkar också hundens mående. En hund må vara en gladlynt typ överlag men att flina konstant oavsett läge är inte balanserat.

Vad är lycka?

Vad är egentligen lycka och välmående? Enkelt kan vi beskriva välmående som ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Lycka å andra sidan är känsloyttringar av glädje och nöjdhet, ett utlopp för välbehag. Vad som ger den känslan varierar hundar emellan.

Det som gör en hund glad kan vara bekymmersamt för en annan. Att springa milen kan göra en ung malinois själaglad medan en gammal mops kanske opponerar sig vid första steget.
Men hur ser man då om ens hund är lycklig eller ej? Och vad kan vi göra för att de ska må så bra som möjligt? Här kommer några generella riktlinjer, men som sagt, allt beror på vilken hundindivid du har framför dig.

1. FYSISKA TECKEN

Låt oss börja med fysiska tecken på välmående. En glansig, blank och färgstark päls om det hör rasen till är bra. En blank och pigg blick är också ett gott tecken. En alert hund i sin idealvikt är ett annat. Överviktiga hundar belastas inte bara fysiskt utan även psykiskt. Hos människor märker man av en större risk för hormonell obalans vid övervikt. Det är sannolikt att detsamma gäller våra hundar. Och hormoner påverkar känslolivet som i sin tur påverkar hundars beteenden och mående.

Vi vill gärna ha en vital jycke som kan springa snabbt, hoppa hög och har svung i steget, god rörlighet i förhållande till sin ras-kapacitet. Självklart finns det orsak till att alla inte ser ut att vara 4-åriga sportfånar. Ett par valpkullar eller en skada kan påverka, ålder eller sjukdom kan kräva ett lugnare tempo, men då behöver foder och träning anpassas därefter.

Fast, regelbunden avföring är ett bra tecken på god hälsa. Mindre avföring ska komma ut än matmängd vi stoppar i hunden, det indikerar ett bra näringsupptag. Brister i fodret eller överskott av socker/spannmål kan skapa stress i en för övrigt välfungerande hund.

2. BETEENDEN SOM SIGNALERAR VÄMÅENDE

Viftande svansar i all ära, men hur viftar hunden på svansen? Svajar den intensivt men nervöst under ryggläge samtidigt som hunden är låg och undergiven i sin kroppshållning? Det kan snarare tyda på en osäker nervös hund än en glad.

Verkar hunden översvallande ”glad” i lägen det inte känns befogat kan det tyda på att hunden försöker hålla fasad, en strategi för att lätta upp stämningen om läget känns tryckt. Vissa hundar kan ta på sig andras (hundars så väl som folks) känslolägen och försöka ändra dem genom att själva vara överdrivet positiva.

Svajar däremot svansen glatt och stolt och resterande kroppsspråk är positivt har vi en checkpunkt att bocka av.

Ögonen är själens spegel brukar det heta och det kanske ligger något i det. Till skillnad från en stressad, flackande blick som inte hittar vila föredras en sansad rofylld blick som söker matte/husses i fråga om samspel när vardagen bjuder på oklarheter. Harmoni är vackert.

3. HUNDENS BETEENDEN I VARDAGEN

Rationella och rimliga reaktioner är en annan bra pekpinne. En välmående hund förhåller sig förnuftigt till sin omgivning, den tar in vad som sker och agerar sunt och sansat. Ibland behöver man skälla, ibland behöver man till och med försvara sig men oftast kan man ta lägen med ro, be sin tvåbening om stöd eller bara dra sig ur ett läge som oroar.

En välmående hund behöver verkligen inte vara helt orädd eller aldrig ta till morr. En välmående hund är i kontakt med hela sitt känsloregister och kan avgöra vilka handlingar som hör hemma när. Välmående hundar är förnuftiga och spar på sin handlingskraft tills den behövs. Beroende på vilken sorts hund man har kan det vara lätt som en plätt att uppnå detta, eller en enorm bedrift.

4. EGNA INITIATIV

Har du en hund som spontant tar initiativ till roliga upptåg har du en livsnjutare. Hunden kanske tar promenaderna med entusiasm, kastar leksaker över huvudet, fångar och ruskar. Han kanske reagerar på yttre händelser med intresse och vill delta. Hon kanske älskar att gräva och gör gärna så om tillfälle ges eller så har du en sprinter som gladeligen drar lycksaliga repor när yta erbjuds.
Blicken säger oftast ”Vad ska vi göra nu?”, en positiv förväntan. Yttringarna behöver inte vara aktiva. Lugna filosofer kan också vara lyckliga. Att sitta på bryggan och fundera eller vilja kela länge är också bra tecken.

5. SOCIALT ENGAGEMANG OCH HJÄLPSAMHET

Glada hundar brukar vara mer hjälpsamma och måna om andras känslor. De putsar och tvättar och kliar tillbaka. De vill vårda sina relationer och stifta nya bekantskaper, i alla fall om det är en social och öppen ras. De vill ofta umgås och vara med där det händer. De behöver inte vara ett aktivt deltagande, men de vill vara där flocken är. Men skilj på detta och en hack-i-häl tendens som snarare kan handla om separationsångest.

SKILJ PÅ LIVSNJUTNING OCH STRESSDÄMPNING

Adrenalinberoende finns även hos hund. Hundar som blir galna i pinn-/bollkastning är troligtvis ute efter och endorfin-kicken det hela resulterar i. Det drivs till handlingen av en inneboende stress, detta är inte naturligt livsnjutning. Smärtdrabbade hundar kan söka adrenalinkickar genom att rusa runt i åttor innan de ska sova. Då detta frisätter adrenalin och endorfiner som
verkar smärtlindrande och gör insomning möjlig.

VAD KAN JAG GÖRA?

GE HUNDEN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT VARA LYCKLIG GENOM ATT:

  • Håll hunden i optimal vikt och hormonbalans.
  • Ge jycken rejält med motion. Gärna explosiv fysisk aktivitet som hopp och kamp, jaktlekar, lagom kluriga balansövningar och bus i terräng. Det ger en endorfinkick! Monotona promenader ger inte samma effekt.
  • Belöningsbaserad träning skapar optimism.
  • Rasanpassa aktivering och arbete. Det är oerhört stressande för hundar att vara över eller understimulerade.
  • Vila, den viktiga balansen mellan aktivitet och passivitet.
  • Riktigt bra käk! Ge hunden rätt sorts näring och rätt mängd energi så optimerar du välmåendet.
  • God sömn. Välmotionerade hundar sover djupt och gott. Sömn optimerar välmåendet och är viktigt för hundar som ofta behöver mer sömn än vad vi gör. Stressade hundar kan ha svårt att komma ner i varv och sömnbristen blir en ond cirkel när den fysiska tröttheten blir till psykisk utmattning. Dessa hundar mår bra av massage!
  • Uppmärksamma och belöna när hunden tar härliga initiativ och ger dig spontana glädjeyttringar.
  • Daglig hemma-massage frisätter oxytocin som skapar lugn och ro känslor. Meditation och djupavslappning är bra för oss människor och detsamma gäller våra hundar. Att vila blicken på horisonten, stanna till på promenaden och bara vara i stillhet är oerhört bra för allas välmående.
  • Självförtroendehöjande övningar som problemlösning, sök-/spårarbete, lustfylld lek och shejping är bra för självförtroendet och därmed måendet.
Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.
Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.
www.carolinealupo.se

DET FINNS OPTIMISTISKA HUNDAR

Riktigt lyckliga jyckar målar inte fan på väggen. De upplever inte saker med oro och rädsla som första förhållningssätt, de nosar nyfiken åt ljudkällans håll eller går emot det som skrämt dem för att undersöka och bekanta sig med den märkliga. De kan skälla och vakta för att mota bort, men utan överdriven aggression, känslan är styrka och stolthet. De är optimistiska och förväntningarna på omgivningen är positiva. Positiva relationer baserade på ömsesidig respekt kan skapa optimistiska hundar. En hund som är tränad med ett belöningsbaserat tänk, snarare än ett korrigerande förhållningssätt, blir även de ja-sägande optimister, för det är så de är skolade.