Veterinärbloggen

Djursjukvård – vad är rimligt?

Djursjukvård – vad är rimligt?

"De behandlingsrekommendationer jag ger för ett djur ska syfta till att bota djuret eller, i de fall där tillståndet saknar bot, leda till att djuret får en bättre livskvalitet." Sandra Douglas, chefsveterinär AniCura Sverige. Foto Jonatan Fernström Anicura

När ett husdjur är sjukt eller har skadat sig så är det i princip omöjligt att inte själv må dåligt. Att ens föreställa sig att hunden ådrar sig en allvarlig fraktur, får en cancerdiagnos eller drabbas av annan allvarlig sjukdom är tufft – att genomlida det är ännu värre. Idag finns det tack och lov goda möjligheter att hjälpa våra djur när de drabbas av skada eller sjukdom. Men hur vet man som djurägare, och som veterinär, vilken vård som är rimlig för djuret?

Det är lätt att initialt svara ”all vård som krävs för att djuret ska överleva” på den frågan. Självklart vill man göra allt i sin makt för att djuret ska klara sig – det vet jag själv både som djurägare och veterinär. Jag kan inte tänka mig att mina hundar inte kommer vara en del av familjen för alltid. Att de inte kommer att jaga varandra i trädgården eller lägga sig på finkuddarna i soffan trots att de vet att det är förbjudet. Men det är också svårt, om inte ännu svårare, att tänka mig att de skulle spendera sina sista år med att ha ont eller på annat sätt inte ha en god livskvalitet.

För djurets bästa

Som veterinär ställs man så gott som dagligen inför svåra situationer och dilemman. Vilken vård är rimlig? Hur ser jag till att djurets intresse tillvaratas – att det vi gör är för djurets bästa? Vårt primära ansvar är alltid att säkerställa djurskyddet. Den skyldigheten är lagstadgad. I djurskyddslagens första paragraf står att läsa att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Men alla frågor besvaras förstås inte av lagtexter eller paragrafer. Varje djur är en individ med särskilda egenskaper som jag som veterinär måste ta hänsyn till när jag rekommenderar behandling för djuret. Men varje djur har också ägare med olika förutsättningar att ta hand om ett sjukt eller skadat djur. Det är också något jag behöver ta hänsyn till och dialogen med djurets ägare är central i all djursjukvård.

En bättre livskvalitet

De behandlingsrekommendationer jag ger för ett djur ska syfta till att bota djuret eller, i de fall där tillståndet saknar bot, leda till att djuret får en bättre livskvalitet. Här måste stor hänsyn tas till individen. Den behandling som passar ett djur kanske innebär enorma inskränkningar för ett annat. Ett bra exempel är diabetesbehandling där djuret måste leva ett regelbundet liv för att behandlingen inte ska innebära för stora risker för djuret. För innekatten är det kanske inget större problem, men för den frihetsälskande utekatten som plötsligt inte får komma och gå som den vill längre kan behandlingen innebära en avsevärd försämring i livskvalitet. Detsamma gäller kanske den unga jakthunden som ådragit sig dubbla frambensfrakturer och måste rehabiliteras i bur under en längre tid. Det kan för den hunden bli outhärdligt medan min lilla sällskapshund förmodligen skulle vara nöjd så länge buren stod tillräckligt nära TV-soffan. Här är djurets ägare enormt viktig för att beslutet ska bli rätt! Du som djurets ägare känner det bäst och har därmed bäst möjlighet att förutspå hur djuret kommer att reagera på behandlingen. Mitt ansvar som veterinär är att ställa frågor till dig som ägare om ditt djurs livssituation för att skapa mig en bild om vad behandlingar och åtgärder kommer att innebära för djuret. Men det är också viktigt att du vågar ha en öppen dialog med veterinären om din situation och de möjligheter du har. Det är trots allt du som ska göra det största jobbet med djuret vid så gott som alla behandlingar. Veterinären opererar, men eftervården kommer till majoriteten skötas av dig. Djuret tjänar på att frågor ställs och frågetecken rätas ut innan ett ingrepp utförs.

Vad kostar det?

Det är också viktigt att du får en bild över vilka kostnader behandlingen kommer att medföra. Här har vi veterinärer och djurägare ett gemensamt ansvar att säkerställa att dialogen förs. Jag vet av erfarenhet att det är svårt att ta upp frågan om kostnader när man står hos veterinären med sitt sjuka djur. För många djurägare är det otroligt svårt att diskutera ekonomi när det enda man vill är att djuret ska få må bra igen. Jag skulle gå så långt att säga att det för vissa djurägare till och med känns skamfyllt. Då vill jag säga att för oss veterinärer är det här ingenting som är vare sig konstigt eller ovanligt. Vi diskuterar behandlingsalternativ, prognoser och vilka kostnader som är förenat med respektive behandling många gånger varje dag.

Ömsesidigt förtroende

Ibland hamnar vi i situationer där vi som veterinärer och djurens ägare har skilda uppfattningar om vad som är bäst för djuret. Det här är ju ett svårt dilemma eftersom djuret inte själv kan föra sin talan. I de allra flesta fall brukar det genom en öppen dialog gå att komma fram till en lösning som både är för djurets bästa och som djurets ägare också känner sig tillfreds med. I enstaka fall blir situationen så svår att vi behöver involvera en tredje part som får göra en bedömning. För mig som veterinär är detta något av det svåraste jag hanterar. Vår ambition är att ha ett gott samarbete med våra djurägare där ett ömsesidigt förtroende föreligger. Då får djuret den allra bästa vården.

Sandra Douglas, chefsveterinär AniCura Sverige

 

 

Sandra Douglas är chefsveterinär på AniCura Sverige. Hon har varit veterinär i 15 år och är specialist på hund och katt. Sandra brinner förstås för sitt yrke och sätter alltid djuren i första hand. Hon talar även varmt om sitt intresse för att förbättra verksamheten. Sandra bor i Haninge och är omgiven av djur hemma.

www.anicura.se

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Mest läst just nu

I samarbete med Distriktsveterinärerna

Ge tassarna en hjälpande hand

Bloggar

Valpsommar – det här behöver du tänka på

Valpliv

Tips för bitiga valpar

I butik nu