ABBA-Agnethas hundliv
Det kan knappast ha undgått något äkta ABBA-fan att supergruppen återförenades på premiären av Benny Anderssons och Björn Ulvaeus nya projekt ”Mamma Mia! The Party!”.
Många, till exempel DN, rapporterade bland annat att det var åtta år sedan de sist sågs tillsammans, men något hopp om att de snart ska stå på scen och framföra någon av de gamla hitsen finns väl inte längre.
Men man kan alltid förkovra sig i sina idolers liv på annat sätt. Den här intervjun med Agnetha Fältskog publicerades i augusti 2013 i Härliga Hund, i samband med att Agnetha Fältskogs skiva ”A” släpptes.
Agnetha, Bella & Bruno
Efter nio års tystnad kom Agnetha Fältskog nyligen ut med nya skivan ”A”. Det senaste året har inneburit mycket arbete och en hel del tid borta från hemmet på Ekerö. Saknaden efter hundarna Bella och Bruno har varit stor.
Barnen Linda och Christian är vuxna sedan länge och det är hundarna som är hennes nya bebisar. De hjälper henne att varva ner efter dagar fyllda av hektiskt arbete. Tvååriga mopsen Bella är ett uttryck för Agnethas svaghet för hundar med platta nosar. Unghunden Bruno är av rasen prazský krysarík.
Agnetha berättar att Bella är en snäll, lugn och tålig flicka vars största intresse är mat.
– Hon ger ifrån sig så lustiga ljud som gör att man blir glad och det låter så mysigt och hemtrevligt då hon snarkar, säger Agnetha.
Hon gick och grunnade på att köpa en mops under flera år. Tills barnbarnen en dag sa att ”det säger du bara, du köper ju aldrig någon”. Då förstod hon att det var dags att göra slag i saken. Hon åkte till en uppfödare i Katrineholm och tittade på en valpkull.
– Det fanns bara en tik och hon var minst i kullen. Jag fick inte hämta hem Bella förrän hon var nio veckor, säger Agnetha.
Sällskap till Bella?
Efter ett tag kom tankarna på att skaffa en hund till som sällskap åt Bella. En mops till var det tänkt. Men så fick en av tjejerna som hyr boxplats till sin häst hos Agnetha barn och Agnetha åkte hem till henne för att gratulera.
– Det visade sig att hon hade en valpkull med prazský krysarík. En hanvalp låg i mitt knä under hela besöket.
Agnetha började läsa på om denna ovanliga ras. Och när samma valp parkerade sig i hennes knä även vid nästa besök bestämde hon sig för att köpa valpen som så tydligt visade att den valt ut henne.
– Bella tog Bruno till sitt hjärta med en gång och trots att han är väldigt framfusig mot henne låter Bella honom hållas. Enda gången hon säger ifrån är när Bruno kommer för nära hennes matskål. Bruno är Bellas raka motsats. Han skäller mycket, är alltid på sin vakt och oerhört livlig. Mycket av det beror på hans rasegenskaper. En del kommer säkerligen att blekna – och några saker kommer att suddas ut helt efterhand som han blir vuxen, menar Agnetha.
Ett bra team
Hon uppskattar olikheterna hos hundarna. De kompletterar varandra. Bella dämpar Bruno, som i sin tur peppar henne. Agnetha berättar att hundarna älskar att leka tillsammans. Oftast är det Bella som springer runt i huset och är så upphetsad att hon ger ljud ifrån sig som en gnisslande dörr medan Bruno står och lurpassar någonstans. Bruno gillar att vara med då Agnetha håller på med hushållsarbete så Agnetha har gett honom smeknamnet vaktmästaren.
Agnetha verkar nöjd med sitt liv tillsammans med sina fyrfota vänner.
– Jag har förmånen att ofta kunna ta dagen som den kommer. Jag brukar gå olika rundor med hundarna och ibland kör vi i väg någonstans och promenerar. Hundöarna vid Drottningholm är en av våra favoritplatser. Och här hemma på gården på Ekerö finns stora marker där de kan springa och leka. De gillar också att vistas i stallet där det finns många människor att bli klappade av samt hästägarnas hundar att leka med. Bella trivs så bra hos hästarna att hon ibland vägrar att följa med in i huset, berättar Agnetha.
Små hundar med stora hjärtan
Det bästa Agnetha vet är att bara landa i soffan och bli överöst av hundarnas pussar efter en lång dag i studion. Och kärleken till djur har smittat av sig till hennes barn. Men så är de också vana vid djur sedan de var små.
– Innan de föddes var jag och deras pappa, Björn, oroliga att vi inte skulle kunna få barn. Medan vi funderade på adoption köpte vi en fransk bulldogg som vi döpte till Ada. Hon var vår första lilla bebis och en fin lekkamrat åt barnen.
Även i Agnethas barndomshem fanns det hund.
– Nina, som var en yorkshireterrier, satt ofta vid sidan om mig då jag satt och spelade piano hemma hos mina föräldrar. Ja, hon finns till och med på en bild på min första LP-skiva.
Kanske välgörenhet i framtiden?
Agnetha säger att hon skulle kunna tänka sig att arbeta ideellt med att hjälpa hemlösa hundar när hon blir pensionär.
– Jag läser ofta på Blocket om hundägare som blivit allergiska och måste lämna ifrån sig sina hundar. Det måste kännas fruktansvärt att behöva göra sig av med sin bästa vän, säger Agnetha och ser sorgsen ut. Hundarna ger ju oss människor så mycket kärlek och sällskap och så ser de till att vi kommer ut i friska luften. De är hundra procent ärliga och i deras sällskap kan man bara vara sig själv. De känner om man är ledsen eller sjuk, ibland genom att bara titta på en, och då kommer de genast och vill trösta.
FAKTARUTA:
Namn: Agnetha Åse Fältskog.
Född: 5 april 1950 i Jönköping.
Bor: På Helgö i Ekerö kommun utanför Stockholm.
Familj: Har två barn, Christian och Linda, med Björn Ulvaeus, ett av B-na i ABBA.
Karriär: ABBA vann Eurovision Song Contest 1974 med låten Waterloo. Gruppen har sålt över 400 miljoner skivor i hela världen och upplöstes i januari 1983. Före ABBA hade Agnetha en framgångsrik solokarriär. Hon återupptog den efter ABBA. Under 1980-talet gav hon ut tre soloalbum. I april 2004 kom coveralbumet My Colouring Book. Sedan dess har det varit tyst. Tills nu, då hon släppt albumet A. [2013 // Redaktionens anmärkning]
Flera intervjuer:
Rachel Bråthén, ”Yogagirl”
Åsa Larsson, författare
