Hur vet man när det är dags?

Hur vet man när det är dags?
Annons

Hur vet man när någon vill dö? Det är nog egentligen vad det hela handlar om. Att få det där tecknet, den där magkänslan, den där bekräftelsen på att den här själen är redo att släppa taget och gå vidare.

Vi letar desperat efter dem, läser in både sånt vi ska och inte borde i hundens beteende och kropp i jakten på svaret om det är dags idag, imorgon, nästa vecka, om några månader…

Det är ett beslut som är oåterkalleligt och därför också så skrämmande att ta. Min starka övertygelse är dock att vi egentligen aldrig behöver ta det, att våra hundar gör det alldeles själva. Det svåra ligger i att se och höra det.

Tänk om det fanns en krysslista man kunde bocka för och när ett ex antal rutor var förbockade så visste man att nu är det dags. Ett slags facit på det som är så svårt att greppa. Men de gör ju inte det.

Nio själar

Hemma hos oss har nio själar fått vandra vidare och för dem alla har det sett olika ut, gränsen för då de vill slippa sin kropp har skiljt sig vilt och en krysslista hade blivit hur fel som helst. Några av dem har haft en stor tolerans mot en kropp som förfaller, medan andra farit illa betydligt tidigare av att kroppen inte varit som den brukar. Det behöver man ta in i ekvationen. Att det inte bara handlar om smärta eller funktion, utan om att vara okej med situationen man är i. Den där livskvaliten som man så ofta talar om.

Det är hunden som avgör den, den baseras inte på dina eller omgivningens värderingar av ett gott liv. Det här säger jag med kärlek, för jag fråntar faktiskt ansvaret från dig. Du behöver inte avgöra vad som är livskvalitet eller inte för hundar, inte ens för din hund. Du behöver bara dela vardagen med din hund och se att den i de stora hela är mer positiv och levnadsglad än ledsen och tillbakadragen. Det är livskvalitet.

Smärtlindring för hund

Någonting som jag själv finner väldigt knepigt i detta är föreställningar man har och måttstockar andra har satt upp och som man är rädd för att inte följa. Att en hund ska vara smärtfri är en ganska vanlig måttstock och när hunden har ont så ska den få slippa. För mig blir det väldigt svart eller vitt när de finns en hel massa gråzoner. Det enklaste sättet att förklara detta tycker jag är att göra jämförelsen med att bara för att jag har ont i ryggen så betyder det inte att jag vill dö.

Jag tycker kanske med smärtlindring, ett rikt liv och mycket kärlek att det är helt okej med ryggvärken. Det är bara jag som kan svara på det och det är bara du som hundägare som är närmast din hund som kan veta vad hunden tycker är okej. Inte omgivningen, inte uppfödaren, inte veterinären, inte dina vänner. De kan stötta, bolla, resonera och hjälpa dig, men innerst inne är det du som vet med mage och hjärta om din hund tycker det är okej att vara kvar här eller inte, oavsett vilka krämpor den har.

Jag önskar att fler vågade lita på den intuitionen, det skulle göra det framför allt mycket lättare för en själva att vara tillfreds med beslutet, oavsett när de kommer.

Lita på magkänsla

Min text kanske känns som en uppmuntran om att man borde låta hundar få leva längre än vad de ofta får göra. Kanske de är så, kanske inte. Det vet jag nog inte riktigt själv. Men det är oavsett inte vad jag vill få fram eller förmedla här. Jag vill bringa lite ljus över ett mörkt och tufft ämne och påminna om att det är okej att lita på sig själv i detta. Det kan handla lika mycket om att låta en hund få bli väldigt gammal och skruttig som att släppa en annan för att den skulle bli djupt olycklig över att få ett ben amputerat. Jag lägger ingen värdering i någons beslut. Det är just det, man kan inte det. För det är någonting som sker i ett förhållande man inte är en del i, det är ett beslut i samråd med hunden, inte omgivningen.

Mitt genuinaste och riktigaste råd i den här frågan är att våga lita på magkänslan och vara modig mot omvärldens många åsikter och tankar. Oavsett om de handlar om att det är dags att släppa eller att behålla ett tag till. Du känner din hund bäst, lita på det.

/Sandra

Fakta om Sandra Tellström

Sandra Tellström är utbildad hundpsykolog och arbetar främst som lärare och mentor på Hundstegs yrkesutbildningar, hon finns även på kontoret utanför Åre och sysslar med adminstraiva uppgifter.
Sandra brinner för hundens beteenden och dess orsaker! Hennes 20 talet polarhundar är de största läromästarna – håller henne alltid på tårna i hennes egen utveckling. Dem tränar hon aktivt inom drag för långdistanstävlingar.  Samspel, dynamik och flockkonstruktion är tveklöst hennes passion!

Valpen och dess tidiga utveckling är något som också kittlar nyfikenheten! Insikten om hur outforskat ämnet är inom hund i Sverige driver viljan lära sig och vidare att få lära andra om vilka förtjänster man kan få av den tidiga påverkan och träningen. Sandra älskar att föreläsa och delar med stor inlevelse med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Läs mer av Sandra här:

www.hundsteg.se

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail
Annons