Små kärlekstecken, eller…

Små kärlekstecken, eller...

Vackra som blåklint och vallmo på en sommaräng är de. De där subtila antydningarna på varma känslor mellan två individer. Ömhet och omsorg. Hundar emellan. Då och då ser jag det tydligt mellan mina jyckar. Det är fint.

Sover

Ofta väljer de att sova tillsammans. De skedar inte. Men de vidrör varandra. En nos mot ett ben, två ryggslut i anslutning eller en svans som läggs över en tass. Som en koppling som bryts om någon beger sig. En kommunikation som fortskrider när alla somnat. Eller så försöker Koi bara värma Krutor för att han är så himla frusen och dan.

Väntar

De väntar på varandra. Eller låt mig omformulera, Koi väntar på Krutor. För Krutte har kortast ben och kommer vanligtvis efter på prommisen. I backkrönen stannar Koi och slänger en blick över bogen, sen väntar han in sin vän.

Bry sig

Gör någon sig illa, piper till och skuttar undan för nått är den andra där och pejlar av. Nosar igenom, undersöker och kollar läget. Det är snällt på något vis. Lite ”Hur gick det?”.

Beskyddar

De skyddar varandra. Eller igen är det nog mest Koi. För han är störst och hamnar sällan i upplevda underlägen. Krutor däremot är lite mindre och större hundar kan framstå som övermäktiga om de nosar på honom ovanifrån och ner. Då löser Koi det. Oftast med elegans, ibland som en klumpeduns. Det beror lite på. Sån är han. Hursomhelst är det fint, för han visar att han bryr sig, finns där och tvekar inte utan står pall.

De sover inte sked, Kroi och Krutor, men de ligger nära varandra.
De sover inte sked, Kroi och Krutor, men de ligger nära varandra.

Samarbetar

De utför viktiga sysslor ihop, som att vakta. Krutor larmar och Koi svarar upp, med all kraft och med total tillit till att Krutor faktiskt visst hörde något. Någonstans. I Småland…

Samtalar

De snackar om jakt. Fast de får inte jaga. Men de samtalar länge och väl om vad de hade jagat och hur om de fick möjlighet. De nosar, pekar, nickar instämmande som två maffiabossar i maskopi, de tassar efter… och avbryts av sin trista matte.

Står enade

De kissar över varandras kissfläckar. På så vis förstärker de doften av dem två som enhet. Det här reviret, det är vårt, tillsammans. Tass i tass tills döden… lite så är det.

 Respekterar

De respekterar varandras egendom, som typ mat. Ingen skulle tänka tanken på att… Nej nu ljuger jag, Koi skulle sälja Krutor på Blocket för en extra portion mat, eftersom han är bottenlös. Så jag tar tillbaka den här punkten faktiskt. Men han lägger sig i vilket fall inte i medan Krutor äter. Det har Teddybjörnen Fredriksson verkligen lyckats lära honom.

När jag läser igenom ovanstående så låter det faktiskt inte alls som ömsesidig kärlek, lite mer som om Krutor manipulerat Koi till att bli hans undersåte. Typiskt tibetanska småhundar, bakom hans nallefejs döljer sig en självutnämnd och allsmäktig regent. Vi som redan pratat om det där en gång. Han lyssnade inte så bra tror jag. Okej ovanstående kan vara tecken på ömsesidig kärlek hundar emellan. Om man inte kan uttolka manipulation mellan raderna, då kan det vara tecken på något helt annat. Typiskt.

KRRRRUUUUUTOOOOORR!!!! förgrymmade…

 Peace out!

/Carro, Krutor och Koi

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail